UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

torsdag 21 april 2016

VEMS MÅNGFALD?! Kaplan & Khan

Vi är likadana.


Vi tycker olika.Vi tycker om olika. Men vi måste tycka lika! Att alla ska tycka om "olika"...

Jag blir så trött!

Visst, när enhet och likhet innebär förminskning av liv-sutrymmet, då måste samhället vidga sina vyer.
Så även kyrkan, förstås.

När det gäller genus och sexuell tillhörighet har vi kommit så pass långt, att vi ser att den yttre olikheten ändå vilar på samma bas: troheten.

- Möjlighet att leva i ett trofast förhållande.

Vill du leva med mig?


Men hur är det med religionerna?
Måste vi tycka att de är lika, när de inte är lika?

Måste vi tycka att en religiös mångfald är bra, trots att den går stick i stäv med våra uppfattningar?

Var går gränsen mellan att olikheterna möjliggör livsrum, och att olikheterna blir en splittrande mångfald?

Det senaste politiska utspelet berör två miljöpartister.

1. Mehmet Kaplan var bostadsminister i S-regeringen. Han lär ha ätit middag med extrema islamister där turkiska Grå Vargar fanns med, och har uttalat sig mycket konstigt om Israel.
Gustav Fridolin tyckte att det var:

- ...olyckligt att han jämförde Israels politik mot palestinier med Nazityskland.

Olyckligt?? Snälla Gustav, Mehmet talar ur sitt hjärta och så som han är fostrad!

En sak måste vi förstå, och det är att för den troende muslimen är det en evig konflikt med judarna.
Muhammed fyllde Koranen med denna konflikt och moderna muslimer fortsätter uppfostra sina barn till detta hat.
Ja, jag har pratat med mina muslimska vänner och förhört mig hur det är.

Jag hatar dig...


Vi tycker om olika.
Det är roligt att det har blivit lite annorlunda i landet. Lite fart helt enkelt i detta tråkiga land.
Det piggar upp med lite olika folk, kulturer och runda moskéer. De är faktiskt ganska snygga...

Vår ytliga uppfattning och stora okunnighet tar oss nu på sängen och tvingar oss att vakna.

Nej, det är inte roligt längre.

Den sexuella mångfalden splittrar oss inte lika mycket, men den religiösa mångfalden gör det!
För den har inte många gemensamma nämnare.

Nästa exempel är det som hände igår.

2. Miljöpartisten Yasri Khan vägrar att ta kvinnor i hand när han hälsar. I samband med en intervju med TV4 vägrade han ta den kvinnliga reportern i hand.

Kritiken har vuxit lavinartat mot honom. Han försvarar sig och säger:

- Hur jag väljer att hälsa måste vara mitt personliga val, alla människor ska ha möjligheten att själva bestämma över sin kropp...

Hm. Det har han ju rätt i!
Han använder våra argument mot männens våld mot kvinnor!

Men nu var det en kvinnas våld mot en man.. fel, nej jag menar en kvinna som ville nåt... bara hälsa lite...

- Sedan kan människor tycka olika, fortsätter Khan, men jag känner mig väldigt trygg att män och kvinnor är lika mycket värda.

Här har vi det igen - att tycka olika, som en arena som ska skapa större livsmöjligheter.
Men frågan är om inte detta krymper möjligheterna istället.

Luft! Jag kan inte andas!


Yasri Khan fortsätter:

- Sedan har jag min uppfostran och mina normer som jag vill stå upp för, och jag vill att den mångfalden ska kunna rymmas i Sverige.

Hå hå ja ja!

Låt oss syna detta lite.

* Den muslimska uppfostran innebär alltsom oftast ett hat mot judar. Lite mot kristna också, eftersom vi är "otrogna" mot den ende guden Allah.

* Normerna vad gäller umgänget med kvinnor är att ett handslag är en intim invit.
Jag förstår mycket väl att han vill undvika detta!!

* När en man är ensam med en kvinna så kommer djävulen emellan dem och lockar mannen till sexuell lust - och då måste han visa sin potens och "ta henne".

Jag förstår att Khan säkert vill undvika detta också, men varför ska han behålla sina normer då när de så totalt går emot vår svenska demokrati, som bygger på respekt mellan könen?

Detta går inte att förena.

Inte heller möjligheten att gifta sig med barnaflickor och dessutom med 4 stycken!
Men, de följer ju bara profeten Muhammeds exempel, så vad finns att säga...?

Jo, att detta verkligen inte går att förena med svensk demokrati.

Olika grupper.


Det hjälper inte om moskéminister Kaplan får en massa miljoner från Saudiarabien till att bygga muslimska bönehus - vi måste ändå syna vad som sägs där, så att det inte bryter mot vår mänskosyn.

Och att Koranläsningen inte blir "hets mot folkgrupp".

Jag ställer mig alltså kritisk utlevd muslimsk tro, som utgår från att Koranens juridik - Sharia - ska tillämpas för varje rättrogen muslim.
Själva islam är mycket långt bort från vårt samhällsbygge. Vi kan inte ha två lagstiftningar!

Svensk lagstiftning ska vara sekulär - precis så som Luther sa - och den ska gälla alla.

Men Khan tycker att Sverige kan rymma den mångfalden...
Tyvärr, en sådan mångfald splittrar landet.

Om vi inte ser det, är vi enfaldiga. I vår mångfald!

Enfald eller mångfald?


Men jag är inte kritisk till själva människan, den person som är muslim. Jag umgås gärna och har många vänner från både Syrien, Irak och Eritrea. Det finns mycket vi kan lära av varandra.

Och en gemensam nämnare skulle ju kunna vara arbetet kring vår miljö, eftersom vi båda tror på en Skapare. Vi borde kunna vara miljöpartister allihopa!

- Men Helene, i vårt hemland finns ingen Allemansrätt och ingen bryr sig om naturen. Ännu mindre att sopsortera och sånt äckligt!

Nej, det är inte lätt.

Naturen gemensam nämnare?


Vi tycker olika.
Men om jag inte gillar dina olikheter och kritiserar dig, då måste du tycka om mig ändå, efter som du tycker så mycket om "olika"!

Suck.

Nej, det är allt fler som lämnar den politisk korrekta tankesmedjan och börjar tänka själv.

Om varje troende muslim ogillar vårt system så mycket, då har de kanske kommit fel?
Sverige tillhör ju det "dekadenta västerlandet" och det är mycket svårt för en muslim att leva i.

Så vida man inte är sekulariserad och delar vårt frihetstänkande.
Då blir det mycket lättare!

Vi tänker inte täcka våra kroppar och händer för att mannen inte är uppfostrad till att visa kvinnan respekt.

Den webb-baserade ungdomsmottagningen UMO vill ge nyanlända män hjälp via sin sajt.

- En stor grupp saknar kännedom om frågor som rör kropp, sexualitet och rättigheter och skyldigheter.

Hur länge ska Sverige orka vara tolerant mot de intoleranta?
Vi börjar närma oss en mental, religiös och juridisk gräns där vi måste få sätta agendan.

Vem bestämmer här?


Mycket olika hälsningar från en som är likadan som igår,

Helene F Sturefelt,

- nej-sägande ja-sägare, kritiskt välkomnande men inte tolerant mot de intoleranta,
- och som låg i vitsippsbacken på Stibyberget och njöt av den försiktiga våren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar