UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

fredag 18 mars 2016

JÄRN-HANS o St PATRICK - om mansrollen


Det vilda i mannen.


Vad innebär det att vara man?
Och vem är Järn-Hans?

- Den berättigade kritiken av den gamla mansrollen har haft en förlamande effekt på många av oss, skriver Åke Högberg.

Han är den f d ingenjören som utbildade sig till psykolog, och som senare utvecklade det som kallas "symbolterapi".

Detta inlägg vill lyfta fram en väg till en mer balanserad mansroll, där styrka och känslighet är förenade.

Jag reflekterar utifrån Åke Högbergs bok DET VILDA I MANNEN - VÄGEN FRÅN MAMMA TILL MOGNAD...
Bokförlaget Natur & Kultur 1992, 1996.

Han tar hjälp av litteraturen - sagor, drömmar och bibelberättelser.

Detta tänker jag kombinera med min jakt på namnsdagar - det var ju St Patricks Day igår, den 17 mars, men någon i svenska akademin har petat bort honom...
Idag har Edvard namnsdag, men det kan man inte lita på.

Var denne irländske munk, biskop och kyrkobyggare en balanserad man?
Vi får väl se.

Den Gröna öns styrka.


Vi börjar med Järn-Hans.

Den amerikanske poeten Robert Bly skrev en bok 1990 med titeln Iron John - a Book About Men.
Han bygger upp sin historia utifrån börderna Grimms saga om Järn-Hans.
Åke Högberg hämtar inspiration därifrån, så också jag.

- Manlighet har under en period ansetts vara fult, menar Högberg.
Vissa män har försökt likna kvinnor, andra har blivit stela klichéer.

Genom att berätta sagor och förmedla historier slipper varje generation att börja om från början.
Kanske har vi förlorat den förmågan att förstå, men i så fall kommer här en motvikt.

Vild kraft.


"För länge sedan, långt borta, fanns en stad där människorna inte vågade sig ut i den omgivande skogen.
Många hade försvunnit där och aldrig återkommit.
En modig främling kommer till staden och ger sig ut med sin hund för att ta reda på orsaken till varför människor försvinner i skogen.

Han upptäcker en tjärn i den mörka skogen.
Där nere, under vattnet, finns Järn-Hans, hårig, vild och rostig."

Åke Högberg ser hur den manliga, aggressiva styrkan ligger där och ruvar.
Om en pojke ska bli en man, går det inte att komma förbi honom.

- Det vilda i mannen är ett hot. Eller en möjlighet!
Man kan förneka hans existens, men då får man ta konsekvenserna och stanna hemma.

Det blir ingen personlig utveckling. Det blir ingen "man ".

Våga gå in i skogen.


- Rambo och mjukismannen har båda med Järn-Hans att göra, skriver Åke Högberg.
Den ene kan inte hantera sina stora krafter, den andre förnekar Järn-Hans inom sig och förlorar därmed tillgången till sin styrka.

Vem ska hjälpa pojken att bli man?

Pappa, förstås.

Inte mamma. Hon vill inte att den lille pojken ska möta den stygge Järn-Hans, och växa förbi henne... menar Robert Bly.
Mammors kontroll kastrerar den manliga personligheten.

"Från mamma - till mognad".

Från mamma till mognad!


Det tragiska är, tänker jag, att vår västerländska kultur saknar övergångsriter för pojkar till att upptas i de mogna männens skara.

Vi lider av en kulturell och psykologisk fattigdom!

I äldre kulturer är det tydligt hur hur pojken särskils från kvinnovärlden, lärs upp i "manliga färdigheter och tänkesätt" och tränar att bemästra sina krafter.
Det är först efter initieringsriten som pojkarna får återvända till till kvinnorna, nu som unga män, med tydlig identitet.

Jag drar mig till minnes att "Grottbjörnens folk" hade en sådan tydlig struktur.

- Idag förväntas pojkarna klara sin utveckling på egen hand, menar Högberg.

Killarna blir vilsna, fäderna är alltför frånvarande och det som återstår är den kommersiella marknaden som inte tar ansvar för deras utveckling - och inte heller har kompetens därtill.

Pappa, kom hem! Så att jag kan lämna mamma...

Pappa, kom hem!


Jag skjuter in en sekvens ur en märklig dröm:

"De satt runt köksbordet. Det var mörkt runt omkring. Den manipulerande mamman sa, med bister och besviken min till dottern:
- Du får gifta dig med pappa. Det är lika bra. Vi har ändå ingen relation."

Här är mamman svag, besegrad av dottern, som vunnit mannens hjärta, vilket hon misslyckats med.
Det enda vapen som återstår är att manipulera och bestämma in i det sista, och beröva mannen hans val.


Symbolterapeuten har mött många män i terapi där manligheten är svag,vilket utgör ett stort problem.

Boken "Det vilda i mannen" är en fantastisk berättelse om en sådan terapi, där "Jonas" under tre år går igenom en makalös utveckling.

- Han gör sig fri från ett underlägset och beroende förhållande till kvinnor, han utvecklar aspekter av sig själv som han borde gjort under sin uppväxt, och till slut kan han möta en kvinna öppet och jämlikt.

Med potens. Och harmoni.

Läs boken!

Åke Högberg, symbolterapeut.


Nu får Sankt Patrik ta lite plats.

Irlands nationalhelgon lär ha varit en stor strateg, med stort mod i mötet med andra.

Hans egna skrifter från 400-talet e Kr, Bekännelser och Brev till Coroticus, ger intrycket av en ödmjuk och from man, som var föga upptagen av sin egen person.

Jag läser ur Keltisk andlighet, av Harald Olsen, och tänker:

Denne Patrik tycks vara en balanserad man, med tillgång både till sin känsliga sida och sin styrka!

Det förvånar mig inte om så skulle vara fallet. På den tiden hade man förmåga att förstå myters och berättelsers djupa innehåll, till ledning för den personliga mognaden.

Keltiska sagoberättelser tillsammans med Jesu liknelser gav en stor andlig vägledning.

Den raljerande Alf Henriksson skriver så här om St Patrick:

- Han blev släpad från obekant ort på brittisk mark till Irland, som slav, varifrån han efter sex år slapp lös.
Han begav sig tillbaka hem där han utbildades till missionär och sedan återvände till skådeplatsen för sitt slaveri.

Patrick predikade med frejdigt mod för hedningarna, omvände deras hövdingar och gjorde mirakler i långa banor; sålunda förvisade han alla ormar, mullvadar och sorkar från den gröna ön, där de lyser med sin frånvaro än.

Harald Olsen skriver mer sansat om hur St Patrick kom från en välbärgad, kristen romersk-brittisk familj.

- Han lär ha uppträtt med så övertygande auktoritet att kan fick deltaga i kungens lagapparat, trots att kungen inte var kristen.

Undrar om Järn-Hans finns den keltiska traditionen?

Bor Järn-Hans här?


Sagan fortsätter:

"Järn-Hans placeras i en bur på borggården. På gården finns också den lille prinsen.
Han är fullt upptagen med att leka med en guldkula, som plötsligt rullar in i buren.

För att prinsen skall återfå den, kräver Järn-Hans att han skall släppas fri.
Nyckeln till buren ligger - under mammans kudde..."

... det visste de gamla sagoberättarna utan att ha läst Freud, konstaterar Åke Högberg.

"Prinsen släpper ut Järn-Hans och följer med honom ut i världen.

Han blir prinsens mentor och lär honom att motstå alla tillfälliga driftsimpulser. Han ger pojken tillgång till naturens krafter och hjälper honom att integrera sin egen styrka."

Prinsen är inte längre rädd för honom.
Järn-Hans har förvandlats från hot till resurs.

Från hot till resurs!


Det här är en mycket läsvärd skildring som ger mig hopp.
Vår värld skriker efter mogna män som har balans mellan känslor och styrka.

Vi är så trötta på all den perverterade testosteron-manligheten som korrumperar, våldför sig och dödar.

Varför tror du Miriam Bryants låt är så populär, du vet hennes tolkning av Lisa Nilssons sång från "Så mycket bättre":

- Allt jag behöver nu, är en annan man än du, det kommer till och med bli lätt, du är så j**vla inkomplett!

Det är ingen rolig sång. Kvinnans vråldjupa besvikelse.
Och längtan!
För vi vet att du finns där, någonstans...

Men vi måste också uppmärksamma hur vi som mammor fostrar våra barn, för det är där det börjar.
Och se till att papporna är närvarande - inte med TV-spel utan på riktigt, med riktiga tankar och levande känslor.

Ömsesidigt samarbete.

Mamman måste släppa kontrollen.


Hur gick det för dottern i den där drömmen?
Hon protesterade å det vildaste. Hon ville inte gifta sig med sin pappa!
Och hon ville inte att kyrkan skulle gå med på en så vansinnig vigsel.

Maktkamp. Modern kan kastrera även sin dotter... och sin man... och sin pojke...

Gode Gud, låt oss hitta den där nyckeln under kudden så vi kan få ordning på det här!


Vad betyder själva namnet Patrik? Jag fantiserar lite, ty jag vet inte.

Patriark? - faderligt överhuvud.
Patricier? - fornromersk adelsman.
Patriot? - fosterlandsvän.
Patriologi - läran om kyrkofädernas liv.

Det enda jag vet är att jag varit vid Tara på Irland, och stått vid hans staty.
I sanning en ståtlig man!

St Patrick, Tara Irland.


Jag låter honom avsluta detta inlägg, med en bön där det manliga vapenskramlet används som en balanserad Järn-Hans-bön...

Det är om omcirklande "caim" ur den keltiska traditionen:

                  St PATRICKS BRÖSTVÄRN.

JAG OMGÄRDAR MIG IDAG MED HIMMELENS KRAFTER:

SOLENS LJUS
  MÅNENS STRÅLAR
     ELDENS GLANS
 
VINDENS HASTIGHET
   HAVETS DJUP
      JORDENS FASTHET
        KLIPPANS HÅRDHET.

JAG OMGÄRDAR MIG IDAG MED GUDS KRAFT:

GUDS STYRKA ATT STÖTTA MIG
  GUDS MAKT ATT UPPEHÅLLA MIG
     GUDS VISDOM ATT VÄGLEDA MIG.

GUDS ÖGA ATT SE FRAMFÖR MIG
   GUDS ÖRA ATT HÖRA MIG
      GUDS ORD ATT TALA FÖR MIG

GUDS HAND ATT LEDA MIG
   GUDS VÄG ATT LÄGGAS FRAMFÖR MIG
      GUDS SKÖLD ATT SKYDDA MIG

GUDS ÄNGLAR ATT RÄDDA MIG
   FRÅN DJÄVULENS SNAROR
     FRÅN FRESTELSER ATT SYNDA
       FRÅN ALLA SOM VILL MIG ILLA,

FJÄRRAN ELLER NÄRA, ENSAMMA ELLER TILLSAMMANS.
(Ur Keltisk andlighet, sid 197).

Guds styrka, vår styrka.


Manliga hälsningar från eder Järn-Helene, en modern "kyrkomoder" (nu tog jag för stora ord i min mun), (det var skönt!), (jag är ju faktiskt "pappas flicka"... galopp galopp!)

- alias Frans Sture Symbolfelt, namnsdagsjägare och symbolryttare,

- som påminner om att manliga prästers kvinnomotstånd har med bundenheten till mamma att göra - hon får inte följa med innanför altarringen!

Nu ska jag ut och rida.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar