UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

torsdag 10 september 2015

KÄRLEK STARKARE ÄN DÖDEN - Trollsländan landade


Trollsländan landar.


Trollsländan landade på mitt ben där jag låg och solade på stranden.
Det är sensommarvärme i september och än tar jag mig ett dopp i havet...

Den här glänsande varelsen gav mig en riktig upplevelse av förtrollad kärlek!
Jag skall berätta för dig... och sedan låta Viktor E Frankl ge en enastående analys av hur kärleken faktiskt kan vara starkare än döden.

Följ med mig nu till stranden...

Tredenborgs strand.


Denna bronsglittrande endagsfluga slog sig inte ned bara en gång, utan flera gånger.
Han satte sig i mitt hår, på min nacke och rygg och gav sig liksom inte.

Vad är det som händer?

Jag kunde omöjligt vifta bort trollsländan, den pockade på min uppmärksamhet.
Den ville säga nåt.

Och så försvann den.

Endagsfluga.


Dagssländor och trollsländor lever mesta delen av sitt liv som larver i vattensamlingar.

Det fullt utbildade och könsmogna lilla flygdjurets livslängd är anmärkningsvärt kort, hos vissa arter bara några timmar, men hos de flesta några dagar.

Detta ger mig perspektiv på det mänskoliv vi alla lever.

Vissa av oss lever mest som larver... eller kanske är det detta jordeliv som är på det outvecklade stadiet?

Larverna blir ofta mat åt andra i vattenbrynet. Inte alla blir fullvuxna.
Usch och hu, det är ju precis så det är för oss alla, eller hur!

De lyckligt lottade når det tillstånd där de skira vingarna lyfter dem upp från det jordiska... och de kan dansa i frihet och locka till kärlek!

Kom!


Jag vände mig om på min solfilt och såg hur trollsländan plötsligt kom tillbaka.
Men nu var han inte ensam...

Jag reste mig upp och letade efter min kamera (min gamla Nokia-mobil...), men det var inte meningen att fånga ögonblicket på bild, därtill var det alltför heligt.

Min guldglänsande vän hade hittat sin livskamrat.

Ja, med tanke på att den bara lever en dag, och klockan var mitt på dagen, så var han alltså "medelålders" och hade nu bara eftermiddagen på sig till fortplantning.

Så där "låg de", på min filt, sammankopplade... Jag tittade bort och lät blicken vila upp mot skyn, i generad glädje och tacksamhet över livets under.
Bröllop framför mina ögon.

Upp in the sky.


TY KÄRLEKEN ÄR STARK SOM DÖDEN,
DESS LÄNGTAN OBETVINGLIG SOM DÖDSRIKET.
                                                 Höga Visan kapitel 8:6

Höga Visans ord är ofta lästa vid vigsel i kyrkan.

Nu saxar jag ur boken "Psykiatern och Själen" - Logoterapins och Existensanalysens grunder av Viktor E Frankl - för att visa hur kärleken kan vara så stark.

Han utgår ifrån att människan också har en andlig sida och ger en udd till den terapeutiska vården när de glömmer det.

Vi är alltså en fysisk-psykisk-andlig helhet, skriver han, på sid 150.

- Nu vill jag visa att människan kan förhålla sig på tre sätt när hon älskar och upplever kärlek.
Dessa tre dimensioner ger tre nivåer:

Ägg, larv, slända.


1. Den fysiska är den mest primitiva; den sexuella.

Från en annan persons fysiska uppenbarelse utgår en retning som utlöser sexualdriften och berör hennes kroppslighet.

2. Den något högre inställningen  är den erotiska, alltså man känner någonting mer än bara sexuell åtrå.

Man vill nå djupare in i personens psykiska struktur.

Men inte heller den inställningen tränger ända in i kärnan i den andres person. Det gör bara den tredje möjliga inställningen:

3. Den sanna kärleken, bortom sexualitet och erotik, som skapar ett förhållande med den andre på ett andligt plan.

Är du med?

Viktor E Frankl fortsätter:

- Kärleken är den högsta möjliga formen av erotik och sexualitet, där den tränger så djupt in i partners personlighet att en andlig gemenskap uppstår.

Den som älskar i denna bemärkelse är inte längre bara kroppsligen retad, eller emotionellt stimulerad, utan andligen berörd i djupet av sin varelse av partnerns personliga kärna, ja av den andlighet som bär upp hans eller hennes kroppslighet och psyke.

Vackert!

Jag hör fortfarande trollsländans surrande i mitt hår, nära mitt öra, för att berätta om kärleken...

Berättar.


- Den som så älskar "i sanning" avser ju med sin kärlek inte några fysiska eller psykiska egenskaper hos den älskade, utan älskar det han eller hon ÄR som en unik varelse, inte det partnern HAR.

När kärleken växer och mognar från sexualiteten, till erotiken vidare till den sanna kärleken, då förenas man som två andliga personligheter, på djupet av sin varelse!

Som trollsländorna på stranden...

Bortom...


KÄRLEKEN ÄR STARK SOM DÖDEN...

DESS GLÖD ÄR SOM ELDENS GLÖD,
EN HERRENS LÅGA ÄR DEN!

Vi låter psykiatern fortsätta med sitt resonemang, utifrån Höga Visans vishet.

- En andlig personlighet, som blir föremål för en sann kärlek, är alltså unik och enastående och därmed oersättlig och icke utbytbar, för den som verkligen älskar.

Av detta följer att äkta kärlek garanterar sin egen varaktighet...

Oh, att vi kunde komma dit igen i våra relationer!

Eller är vi så dåliga på att välja livskamrat att vi själva bidrar till skilsmässostatistiken?

Sprayar vi bort den äkta lukten med deodorant så att vi väljer fel?

Dåligt bygge...


Viktor E Frankl skriver på sid 153:

- Ett fysiskt tillstånd går över och en sinnesstämning försvinner. Sexualdriften upphör ju genom att den blir tillfredsställd..

Men den andliga akt som omfattar hela personligheten överlever däremot sig själv!
När kärleken är äkta behåller den sin giltighet för alltid.

Så, kärleken är alltså inte bara ett känslotillstånd, människan söker också ett mål.
Vi söker kärnan i en annan människas väsen...

Nu börjar vi närma oss själva poängen:

- Den älskades innersta kärna är oberoende av om den fysiska personen fortfarande existerar!

Essentia är upphöjd över existentia.

Essensen av dig är alltså större än din och min existens!

Du är tidlös essens!


Man brukar ju säga att "kärleken är blind" men Viktor E Frankl menar att det är precis tvärtom.

Denna sanna kärleken är sannerligen seende!
Ty den ser den andra personens innersta väsen, bortom det yttre.

- Endast i denna bemärkelsen kan kärleken överleva den älskades död.

Essensen är större än existensen.

- Nu fattar vi hur kärleken kan vara starkare än döden, skriver han, förintelsen av den älskade.

Ty den älskades existens förintas visserligen i döden, men hans eller hennes essens kan döden inte utplåna!

Den älskades unika väsen är, liksom alla äkta varelser, något tidlöst och därmed oförgängligt.

Ja, man skulle till och med kunna säga att:

- En människas "idé", det som den älskande ser hos henne, tillhör ett tidlöshetens rike.

Himmel och jord förenade.


Jag lät blicken landa på jorden igen.
Strandfilten var tom. Trollsländorna var borta.

Mission completed.

Livsuppdraget fullbordat.

Jag gick ut i det kalla och klara vattnet med försiktiga steg.

Kanske hade trollsländshonan lagt sina ägg här någonstans i vattenbrynet? Jag ville inte riskera att röra om och orsaka äggröra...

Kvickt doppade jag mig, tre gånger, en för vardera dimensionen av min varelse.

Fysiskt-psykiskt-andligt.
I en osynlig dopförnyelse och bekännelse till den Gud, som skapat världen och kärleken så förunderligt underbar!

Ett, två, tre...


KÄRLEKEN ÄR STARK SOM DÖDEN...

DE STÖRSTA VATTEN FÖRMÅR EJ UTSLÄCKA KÄRLEKEN,
STRÖMMAR KAN EJ DRÄNKA DEN.

Detta blev mig till tröst för alla dem som förlorat sin kärlek i Medelhavet.

Aldrig att krig och våldsamheter får förstöra, eller ta ifrån, oss vår upplevelse av att vara ett med varandra, bortom tid och rum!

Och det trollsländan talade och sade var:

- Fortsätt älska! Även om det är middagstid och sent i livet så ge aldrig upp!
Låt dina vingar glittra i solen.

Glänser av kärlek.


Guds välsignelse till oss alla.
I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.

Förtrollade hälsningar från
Helene Sture Trollslända.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar