UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 3 juni 2015

STOLT ÖVER PRIDE


Karlskrona 30 maj 2015.


På många platser har den regnbågsfärgade flaggan vajat stolt.
Parader, för de sexuella minoriteternas rättighet att finnas, synliggör det som tidigare varit osynligt.

Och förbjudet.

Men vad är det man är stolt över?
Kan vi med "normkritiska ögon" se nya infallsvinklar både på människa och Gud?

Karlskronas parad möttes av kraftiga regnskurar... Men mot en mörkt dov himmel bröt solen fram och formade en regnbåge över hela Fredrikskyrkan!

Som ett tecken från ovan... (Tyvärr har jag inte tillgång till bilden).

Det får bli Ljungaviksbron istället.



Det är mycket fjäderbo'or och schlagerdängor... Måste man gilla det?
Några röster:

- Allt detta glittrande jippo gör det hela bara löjligt...
- Men det kanske behövs för att väcka uppmärksamhet?

- Jag vill inte att min sexualitet ska associeras till glammig schlager.
- Alla är ju fredliga här och är inte "emot" något, bara "för"!

Inga motdemonstrationer.
De som eventuellt tycker kritiskt annorlunda muttrar det anonymt i mörkret, inte klart i dagsljuset.

Också en fjäderboa.


Vår tid erbjuder nya möjligheter att leva tillsammans.
Homosexualitet blir allt mindre hotfullt ju mer vi pratar om det.

Men hur är det med bi- och transsexualitet?
Och alla "Queer" som inte vill definiera sig i det tvådelade könsbegreppet?

Är det vanan - eller ovanan - och okunskapen, som är den största motståndaren?

Färgglad fest.


Kan Treenigheten hjälpa oss något?

Denna vecka lever vi i kyrkoåret med begreppet att "Gud är EN, i TRE" (se föregående inlägg).

Vågar vi då vara så djärva att vi vågar tänka på genus även i tre former?

- Han. Hon. Och Hen.
Obestämd person singularis. Fast de är ganska många...

Jag har inte så mycket erfarenhet om allt detta, så jag kommer att skriva med mycket små bokstäver... men ändå ge min infallsvinkel.

Det går inte så fort...


Karlskrona Stadsförsamling bidrog med mycket positiv närvaro i Pridefestivalen förra veckan.

Det var banderoller med "Alla människors lika värde", Pride-Gospel i kyrkan och föreläsning om att läsa Bibeln med normkritiska ögon, för att komma bortom tradition och upptäcka nytt.


Min infallsvinkel är ordet STOLTHET.

DEN STOLTE SKALL HA SIN STOLTHET I HERREN.

Eller som det står i 1917 års översättning:

DEN SOM VILL BERÖMMA SIG, HAN BERÖMME SIG AV HERREN.
                                                      2 Korinterbrevet kap 10:17.


Normkritisk.


Det finns två olika perspektiv.

Om stoltheten kommer underifrån, då betyder det att man är upprättad och glad över den man är.
Borta är förtryck och ifrågasättande.

Men om stoltheten kommer ovanifrån, då luktar det egen berömmelse, högfärd, övermod, skryt och förhävelse. Jag är bättre än du...

Ingen vill vara kompis med den sistnämnde. Men gärna med den första!

Vem vill va´ med mig?


Profeten Jeremia skriver:

DEN SOM VILL BERÖMMA SIG, HAN MÅ BERÖMMA SIG AV ATT HAN HAR FÖRSTÅND TILL ATT KÄNNA MIG,

ATT JAG ÄR HERREN, SOM GÖR NÅD, RÄTT OCH RÄTTFÄRDIGHET PÅ JORDEN.

TY TILL SÅDANA HAR JAG BEHAG, SÄGER HERREN.
                                                                     Jeremia kap 9:24.

Hur kan vi lära känna Herren?
Kan även vår sexualitet vara en väg till upplevelse av gemenskap med Gud?

Visserligen är man och kvinna den heterosexualla normen, där kropparnas förening också är en upplevelse av att vara Ett med livet, Ett med Gud.

Men jag vill gärna tro att den som har en annan läggning också kan uppleva det.

Förutsättningen är kärlek och respekt till den man lever med.
Jag förordar varken lössläppthet eller promiskuitet, utan just Trohet.

I Pride-festivalens acceptans av alla blir det möjligt att även våga erkänna sin kristna tro OCH sin sexuella läggning.
Att inte förneka sig själv längre, varken inför människor eller Gud.

Att vara "stolt underifrån".

Stolt underifrån.


Men Bibelns ärende är egentligen ett annat än att kontrollera vår sexualitet.

Hela tiden ligger fokus på att inte sätta sig själv över Gud... och tro att "jag är felfri och jag därför behöver jag inte omvända mig".

- Jag är inte girig, jag är inte arg, jag är inte någon lögnare... Inget hindrar mig från att vara jämställd med Gud...

Detta är högmodig stolthet "ovanifrån".
Och det är det som är problemet!

Gud är helig.
Ingen enda av oss kan närma oss Gud med egna förtjänster.

Och profeten Jeremia förtydligar:

SÅ SÄGER HERREN:

DEN VISE MÅ INTE BERÖMMA SIG AV SIN VISHET,
DEN STARKE MÅ INTE BERÖMMA SIG AV SIN STYRKA,
DEN RIKE MÅ INTE BERÖMMA SIG AV SIN RIKEDOM.
                                                                 Jeremia kap 9:23

Båt, Bostadsrätt och Boxer.


Det går inte att bygga sig en egen väg till Gud via vishet, styrka eller rikedom.
Inte heller genom att ha ett religiöst sinnelag, kunskap i matlag eller samlag...
Eller hur var det nu?

Du får lita på mig när jag plockar ut Bibelord som handlar om stolthet i mitt försök att hitta en annan infallsvinkel...

Läs själv hela sammanhanget i 1 Korinterbrevet kap 1, där svaghet och styrka diskuteras:

Byt ut fjäderboan!


TÄNK PÅ NÄR NI BLEV KALLADE!

INTE MÅNGA VAR VISA I VÄRLDSLIG MENING, INTE MÅNGA VAR MÄKTIGA, INTE MÅNGA FÖRNÄMA.

MEN DET SOM ÄR DÅRAKTIGT FÖR VÄRLDEN UTVALDE GUD
FÖR ATT LÅTA DE VISA STÅ DÄR MED SKAM,

OCH DET SOM ÄR SVAGT I VÄRLDEN UTVALDE GUD
FÖR ATT LÅTA DET STARKA STÅ DÄR MED SKAM,

OCH DET SOM VÄRLDEN SER NED PÅ, DET SOM RINGAKTAS, JA SOM INTE FINNS TILL, JUST DET UTVALDE GUD FÖR ATT GÖRA SLUT PÅ DET SOM FINNS TILL,

SÅ ATT INGEN MÄNNISKA SKULLE KUNNA VARA STOLT INFÖR GUD.
                                                                    1 Kor 1:26-29.

Stolt inför...


Många som lever med en avvikelse från samhällets normer, vet vad skam och skuld är.
Man blir försvagad och hånad.

Men om vi nu vågar läsa dessa rader med en queer, homo-, bi-, transsexuell persons ögon, så kan detta utanförskap ställa alla de visa förståsigpåarna åtsidan.

Kan det vara så att själva utanförskapet visar hur stor Guds kärlek är?!

Kan rädslan för avvikelsen vara ett hinder för oss att se hur stor Guds nåd är?

Det gäller ju alla!
Gränlöst. Eller?
Jesus har dött och uppstått för alla människor. Försoningen räcks åt alla.

Och vi får en ny sorts vishet, som är djupare än all vår kunskap:

GENOM GUD FINNS NI I JESUS KRISTUS,
HAN SOM HAR BLIVIT VÅR VISHET FRÅN GUD,

VÅR RÄTTFÄRDIGHET, VÅR HELIGHET OCH VÅR FRIHET.

SOM DET STÅR SKRIVET:
- DEN STOLTE SKALL HA SIN STOLTHET I HERREN.


Försoningens vishet.

Att använda alla våra talanger - och vår sexuella läggning - till att visa respektfull kärlek.
Inte utnyttjande.
Samförstånd.

Sofia Ahlin, Pride-general.


Nu ska jag ta ned min fjäderboa och stoppa undan alla schlager-CD-skivor.
Jag laddar om inför Sweden Rock nu!

Undrar om Gud gillar hårdrockare... Bara de är hetero-sexuella, så går det nog bra...
Nej, Paulus är kritisk, och säger:

NI SER BARA TILL DET YTTRE...
                                                        2 Korinterbrevet 10:7

Världen behöver mer kärlek. Inte mindre.
Och den som fortfarande har behov av att fördöma, får fundera på vad det kommer ifrån...

I ödmjukhet. Lär känna Herren. Med hjärtat.

Fjäderlätta hälsningar från
Helene Sture Stoltfelt,

- som väntar på en parad för alla bokstavsbarn; ADHD, autistiska, Asperger, schizofrena, psykotiska, bipolära och allmän nervösa AC/DC-rockare...

Guds maskrosbarn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar