UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 31 januari 2015

LIV I SECOND HAND

Bäst-före-datum passerat.



Gråbella tassade runt i second hand-shopen.
En unken lukt av gamla skåp och ovädrade garderobskläder slog emot henne.

Avlagt liv.
Liv som kom av sig.

Onödigt liv.
Relationer som flyttat ut.

Kvar blev sakerna.
Porslinet. Möblerna. Kläderna och böckerna. Och de utnötta skorna.

Strandfynd. Utan loppis.


Andra hukade också bland hyllorna. Ingen ville riktigt erkänna att de var där...

Nyfiket plocka bland andras prylar.
Lustigt klämma på okända minnen.
Girigt värdera andras smak.

Utan tanke på att man själv kunde vara smaklös.

Eller vara någons minne.

Minnenas stig.


Gråbella slickade begärligt på billiga prislappar.
- 5 kronor!? För det här handslipade glaset? Otroligt!

Hon höll det fina handarbetet mot ljuset. Prövade det mot läpparna.

- Min första middag var en förlovningsfest, viskade glaset.
Han ville ha Henne, men hon ville bara ha Någon...

Gråbella tittade sig förskräckt omkring. Hörde hon röster?

Glaset fortsatte:

- Fästmannen lyfte mig mot sin fästmö, men hon såg rakt igenom min välslipade glaskropp, leende men med tom blick.
Han såg rakt igenom sin fästmö, allvarlig men med kärlek i ögonen.

Deras förlovningsskål nådde aldrig fram.

Gråbella ställde ned glaset med en lätt duns.
Bäst att gå vidare...

Genomskinlig kropp.


Så mycket olevt liv som reades ut här i butiken.
Second Hand-liv.
Andra-hands kärlek.

Kan man ärva andras lycka?
Går det att fortsätta andras kärlek?
I sympati?

Eller i desperat längtan.

Längtan efter värme.


Det fanns gott om tekannor på hyllorna.
- Dricker inte folk te nu längre? tänkte Gråbella. Nä, caffe latte gör sig inte så bra i keramikkannor med pip.

Hon tog en vacker, rund tekanna i sina händer.

- Precis så skall en älskare hålla sin kvinna! viskade kannan. Med båda händerna...
... runt hennes ansikte, hennes axlar och armar.

Gråbella försvann bakåt i tiden.

- Känn min värme, viskade tekannan, med två händer ska älskaren hålla om hennes bröst, runt hennes höfter...

Aj!
Hon brände sig.
Gammalt liv flammade upp och kannan gled ur händerna...

Håll om mig...


Livets bränns.
Minnena glöder ännu.
Trots att brasan är kall.

Men hellre det, än att kannan är tom.

Och hellre kallt te än inget alls.

Hm, det där sista var en lögn.
Men just nu behövde hon umgås med ljugande livslögner. Det var skönt.

En nödvändig flykt undan det liv hon fortfarande inte hittat.

Oseglad. Utan besättning.


Borta bland de avlagda kläderna stannade Gråbella framför en svart syntetpäls.
Inte alls gammal. Snygg.

- Den ser varm och go' ut, tänkte hon men motstod frestelsen att prova.
Hon kände lite på den.

- Ja! Smek mig! viskade pälsen, känn min hud, min krage och mitt skydd mot kalla vindar.

- Varför hänger du här? viskade Gråbella, som insett att saker och ting tydligen hade liv här i second hand shopen.

- Begravning, svarade pälsen.
Ägarinnan klarade inte av att ha mig på sig. Dödens iskalla känslor satt kvar i synteten, så hon gjorde sig av med mig så fort hon kom hem från kyrkogården.

Svarta känslor.


- Men döden ger nytt liv, fortsatte den svarta.
Om du visste hur mycket gammalt liv man måste begrava - ibland varje dag - för att kunna gå vidare!

Talade pälsen och sade.

- Sorgen sitter inte i kläderna. Tro mig!

Den sitter i din själ.

Gråbella nickade och snöt sig i en gammal glass-servett som låg i fickan.
- Jag blir inte lycklig i svart, tänkte hon och letade efter något ljusare.

Något ljusare...


Plötsligt stötte hon ihop med en bekant.
- Hej! Roligt att se dig. Har du gjort några fynd?

- Nej, svarade hon. Bara en okysst kyss, utan "skål"... och en redan uppdrucken kopp te...
- Va´ sa du?
- Det var inget.

Men känslan av syntetiskt liv och begravning satt kvar i maggropen, så hon gick raskt mot utgången.
Frisk luft!

Mannen gick ifatt henne.
- Ska vi ta en fika?

Livet går förbi döden.


Han såg lite pillemarisk ut.
- Det var jag som fångade tekannan när den gled ur dina händer...

Händer.
Ögon.
Vad händer?!

Hon kände igen det där seendet. Leendet i blicken.
Och två osynliga händer höll om hennes höfter.

- Ja tack, svarade hon och svalde, livet ska levas här och nu, inte i repris...
- Eller hur! Och inte i dimman eller i dammet av gamla prylar!

- Nä... eller jo, gamla saker är ju fina... trots allt.
Bara jag får vara i First Hand!

Liv i Second Hand butiken.

Nytt flöde.


Förstahandshälsningar från novellisten
Helene F Sturefelt,

- som fotograferade strandheden i Nyhamnsläge, en ovanlig dag då snön föll.
Och som ogärna går i second hand affärer...

Men gärna väljer sina vänner i Första Hand!
Hur gör du med mig...?

Gå vid min sida!

EVANGELISATION kabel-TV i Pakistan

Betala för vad? Inte för evangeliet ialla fall!


Vad är det för skillnad mellan en reklamkampanj och kristen evangelisation?
Är det inte samma påträngande påhopp att övertyga om sin varas förträfflighet?

Visst, så kan det vara.
Ivriga människor kan missa både mål och mening.
Men det är inte tänkt att vara så.

Jag vill dela med mig av ett hoppfullt arbete bortom Mellanöstern, där det goda evangeliet når längtande människor med sitt budskap "Du är älskad av Gud."

Framför mig ligger tidningen Missions-Visionen, utgiven av ETAL - Evangeliet Till Alla Länder - med rötter i pingströrelsen - som jag skrev om i gårdagens inlägg.

Missions Visionen i Pakistan.


Men låt oss först fundera på varför vi över huvud taget ska evangelisera.
Kan inte var och en få tro som den vill?

Visst, det kan man.
Men alla vägar når inte enda fram.
Och det vore märkligt att inte berätta, om man har funnit Vägen...
Eller hur?

Tillbaka till Skriften.

Det är Matteus som berättar:
Jesus har fullbordat det verk Gud sände ut honom till. Det är dags för "återfärd hem", om uttrycket tillåts.

De elva lärjungarna är samlade på det berg Jesus hade sagt att de skulle samlas vid.
Det som nu ska ske, kallar kyrkohistorien för "missionsbefallningen" och "Kristi himmelsfärd":

DÅ GICK JESUS FRAM TILL DEM OCH SADE:

- ÅT MIG HAR GETTS ALL MAKT I HIMLEN OCH PÅ JORDEN.
DÄRFÖR UT OCH GÖR ALLA FOLK TILL LÄRJUNGAR...
Matteus 28:18-20.

Därför.


Nej, det är inte alls dumt!


Missionen att berätta för andra är inget självändamål.
Här finns inga pengar att tjäna.
Och ingen makt att vinna.

Bara frälsning...

Sinnesfrid. Med släkt och ovänner. Grannfolk.
Och med Gud.

Jag gråter över vad kyrkohistorien och övrig maktlysten kungahistoria kan uppvisa i religionsmissbruk.
Jag sörjer över okunniga missionärer som för hundra år sedan fördärvade kulturer i sitt engagemang för evangelisationen.

Och jag är ledsen om jag skymt Kristus för någon med mitt sätt att vara.

Sorry.


Vi måste hela tiden återgå till själva Källan för att komma rätt igen.

Missbruket får inte hindra det goda bruket.

Jesus är källan.

Och eftersom han med hela sin livsgärning visade vad kärlek och försoning är, så är det det som är vårt budskap.
Och drivkraft.

Inget abonnemang. Inget avtal med krav och villkor.

Just det. Det kan bli för mycket krav.


Den eviga frågan vad man ska göra med sina misstag och tillkortakommanden får hos Jesus sin förlösning och tillfredsställelse.

Alla brott, synder och grova överträdelser kan ingen människa själv sona i tillräcklig grad.
Inte ens om hon återföds aldrig så många gånger...

ETAL kommer med ljus i mörkret.
Det behövs både här bland likgiltiga skandinaver - som till namnet är kristna men inte bryr sig - och i svåra konflikthärdar i Mellanöstern.

Det är lätt att förbanna mörkret, men Gud har en bättre väg.
Vi ska tända samma klara ljus som en gång lyste i Betlehem:

DÅ STOD HERRENS ÄNGEL FRAMFÖR DEM OCH HERRENS HÄRLIGHET LYSTE OMKRING DEM.
Lukas 2:9.

"Härlighet" betyder vikt eller tyngd. Guds massiva närvaro omgav dem.
Härligheten var som ett tungt skinande ljus, en sinnebild av Jesus som är världens ljus.

Detta är en konkret händelse en gång för länge sedan.
Men det kan upprepas, och gör det också!

Glädjen växer.


Extremister av alla slag drivs inte precis av omsorg om andra. Egots kontrollbehov och agg mot andra behöver möta sin överman. En genomgripande kärlek.
Som förvandlar.

Suck. Så hopplöst.
Trist retorik...

Eller?

Tidningen Missions Visionen vet att den makt Jesus har, kan frälsa den värsta förövare, oavsett nationalitet och religionstillhörighet.
Just nu fokuserar de på Pakistan.

Peter Ljunggren frågar:

- Fruktansvärda brott begås av militanta extremister. Vad är vårt gensvar? Ska vi vända dem ryggen? Eller ska vi nå dem med evangelium?

Döda de som dödar? Eller frälsa till omvändelse?


Han fortsätter:

"ETAL leder den första kristna TV-kanalen i världens största muslimska stad Karachi i Pakistan, med sändningar dygnet runt.

Det är ett mirakel i sig att myndigheterna i Pakistan har gett oss licens att driva en kristen TV-kanal på samma villkor som andra kanaler i landet.

Pakistan har 180 miljoner invånare varav 21 miljoner bor i Karachi.
Sverige är så pytte-pytte-litet...

Stora kampanjer har genomförts där det goda budskapet om kärleken från Gud förkunnas.
Städerna Peshawar, Rawalpindi, Lahore och Hyderabad är bara några exempel.

Nå 180 miljoner muslimer.


Många av de muslimer som kommer till kampanjerna riskerar liv och säkerhet.
Våra medarbetare i Pakistan berättar att många som kommer till tro önskar att de vågade gå till en kristen församling, men riskerna är för stora.

Därför är denna TV-kanal så oerhört viktig.
Den heter "GAWAHI" vilket betyder "vittne" på urduspråket.

Varför är kristendomen så hotfull när budskapet är just "Kärlek & Förlåtelse"?
Det kan ju bara vara till gagn för alla!

Muslimen läser goda ord i Koranen:

ALLAH ÄR ÄR FÖRVISSO DEN ALLVETANDE.
HAN HAR FÖRESKRIVIT EDER SAMMA RELIGION SOM HAN ÅLAGT NOA, SOM VI UPPENBARAT FÖR DIG,
OCH SOM VI HAR ÅLAGT ABRAHAM, MOSE OCH JESUS, MED DESSA ORD:

- IAKTTAG RELIGIONEN OCH SÖNDRA ER ICKE I FRÅGAN OM DEN!
Sura 42:11

Men muslimen läser också:

MUHAMMED ÄR GUDS APOSTEL, OCH DE SOM FÖLJA HONOM ÄR FRUKTANSVÄRDA MOT DE OTROGNA, MEN BARMHÄRTIGA MOT VARANDRA.
Sura 48:29.

Vad ska man hålla sig till? Vilket ord gäller?

Vad gäller?


Missionstidningen redogör för några korta vittnesbörd om vad denna TV-kanals kristna budskap har betytt för vanliga muslimska män och kvinnor, som nu själva kan jämföra:

- Efter att ha börjat titta på Gawahi har en förundransvärd förändring skett i våra barns liv. I positiv riktning.

- Jag led av svår feber under lång tid och blödde i munnen, men genom Gawahi-TV kom Guds helande till mig. Jag är så tacksam till Gud och hela teamet, säger Riffat G, Karachi.

- Jag har blivit så välsignad av denna kanal och ber att den ska expandera och nå ut till världens alla hörn med de goda nyheterna.


När jag, Helene, läser om ETAL's evangelisationsarbete, tänker jag hur viktigt det är att var och en får lyssna och avgöra själv vad det är man hör.

Livsåskådning och religionstillhörighet är en allvarlig sak. Det styr vårt sätt att tänka och handla.

Jag är mycket tacksam att jag fritt får läsa Bibel, Koran och andra heliga skrifter, och söka kunskap.
Men långt ifrån alla har den möjligheten.

Och jag hade varit en hedning om inte Ansgar en gång hade börjat missionsarbetet här i kalla Norden.

Frälst hedning.


Men framför allt handlar detta om vår relation till Gud.
Hur får vi sinnesro?
Frid i hjärtat?

I mitt eget sökande har jag alltid varit uppmärksam på vad just den här livsåskådningen säger att jag skall göra.

- Bara du ber så här... eller sitter så här... eller äter det här... eller ger det här... eller offrar så här - DÅ!

Nej. Inte då. Inte alls.
Jag blir bara tröttare och tommare.

Och reklam-telefonförsäljarna säger:
- Bara du undertecknar avtalet och köper det här så får du följande på kuppen...

Inget av detta är gratis.

Jag vill inte betala alls. Någon annan får betala.


Det dystra beskedet kristen tro kommer med är:

- Du och jag kan ingenting göra...
Det finns ingen mänsklig prestation som kan locka ned Guds frid över oss...

OM EN ENDA MÄNNISKAS ÖVERTRÄDELSE (ADAM) BETYDDE ATT DÖDEN FICK HERRAVÄLDE,

SÅ SKALL NU I STÄLLET DE BLI RÄTTFÄRDIGA GENOM EN ENDA NÅDENS GÅVA, GENOM JESUS KRISTUS,

.. TILL FRIKÄNNANDE OCH LIV.
Romarbrevet 5.

Jesus betalade med sitt liv.
Det är NÅD!

Det dystra vänds till glädje - så lekande lätt, men också så svårt:

- Att ta emot med tomma händer... Ta emot den kärleksfulla nåd och försoning som Jesus ger, genom sin död och uppståndelse.
Och visa kärlek i konkret handling till alla människor.

Ge det man har fått.

Den som frågar får veta. Och äta.


Missions-Visionens andra skribent Johan Olehäll förklarar:

"När vi blivit indragna i Guds egen rättfärdighet, vänder detta upp och ned på allt vad gärningsbaserad prestationsreligion heter:

- Vi närmar oss inte Gud på grund av vad vi gjort - utan p g a det Kristus har gjort för oss. Romarbrevet 5:2.

- Vi lyder inte Gud för att bli välsignade - vi lyder Gud för att vi i Kristus redan ÄR välsignade! Efeserbrevet 1:3.

- Vi ber inte för att få seger - vi ber ifrån en position AV seger! Efeserbrevet 2:6.

- Vi lever ett helgat liv - inte för att bli älskade och accepterade av Gud - utan för att vi genom Jesu försoningsverk redan ÄR älskade och accepterade av Gud!" 2 Korinterbrevet 5:21."

Skulle vi inte berätta om detta?!?
Jag är överlycklig över att ha funnit detta. Eller rättare sagt: blivit funnen. Av Guds nåd.

Detta är inga teorier.
Inget vi tänkt ut själva.
Ingen filosofi.

"Kort sagt:
- Evangeliet uppenbarar denna rättfärdighet från Gud, och det ger oss ett helt nytt sätt att leva!"

Gud, på insidan.


Jag vill stödja allt gott missionsarbete som har en mänskosyn där var och en är älskad.
Jag stöder den mission som räcker evangeliet utan villkor, utan krav på motprestation.

Och nästa gång en telefonförsäljare ringer, skall jag svara:
- Nej tack jag vill inte ha din vara, men har Du hört talas om Guds fantastiska kärlek?!

Bakvänd mission... Jag ringer inte.

Men den som ringer till mig kan få höra det Goda Budskapet - alldeles gratis!

Du é fin. Och detta är slut.


Kanal-kanaliserade missionshälsningar från TV-tittaren
Helene F Missionsfält,

-   som önskar att hon vore i Immanuelskyrkan i Stockholm.
Ty där arrangeras De Hemlösas Melodifestival just nu.
Initiativtagare är Kavlan Ferdowsi, som flydde från Iran efter att ha konverterat från islam till kristendomen.

Herre, ge oss alla en ny sång att sjunga!

Och fler reklamskyltar att fotografera.

Amen!

fredag 30 januari 2015

MIRAKEL-PASTOR FINNS INTE - Om ETAL

Bönearmband.


Tror du på mirakler?
Det gör jag!

Men jag tror inte på några "mirakel-pastorer" - ingen människa kan hela någon annan.
Och det är inte heller förbönen som helar.

Vad är det då?

Detta inlägg hämtar sin inspiration från en kristen organisation som heter ETAL - Evangelium Till Alla Länder.
Det är mycket intressant läsning där budskapet är "Du är älskad av Gud".

Ansvarig utgivare är predikant Peter Ljunggren. Han har rest i stora delar av världen och sett människor komma till tro - och bli friska.

Det är inte Frälsarkransen som frälser..


I höstas gjorde TV-programmet "Kalla fakta" en granskning om just helande i kristna sammanhang.
De använde ordet "mirakel-pastor", vilket inte är något uttryck som någon predikant känner igen sig i.

- Det finns varken mirakel-pastorer eller mirakel-tider, säger Peter Ljunggren, det finns bara miraklernas Gud!
Och Han är den samme idag som Han alltid varit.

Det finns många människor som ber för sjuka i Jesu namn, och som tror att helande sker på grund av Jesu fullbordade verk på korset.

Så, låt oss närma oss detta känsliga och viktiga ämne.

Jag har själv varit med på uppiskade "helandemöten", utan resultat, där predikanten ställde sig själv i centrum... och lågmälda bönestunder där mirakel och frälsning har skett.

- För varje penninghungrig lurendrejare finns det hundratals ärliga kristna som tror att det är Jesus som helar, skriver Peter Ljunggren.
Inget känslorus ska stå i centrum.

Ta det lugnt.



W.W.J.D - What Would Jesus Do?

Ta fram din Bibel eller psalmbok, så läser vi denna veckas evangelietext, från Matteus kap 8:5-13, om officeren som hade en sjuk tjänare.
3:e söndagen efter Trettondedagen:

NÄR JESUS GICK IN I KAFARNAUM KOM EN OFFICER  FRAM TILL HONOM OCH BAD OM HJÄLP:
- HERRE, MIN TJÄNARE LIGGER FÖRLAMAD DÄR HEMMA OCH HAR SVÅRA PLÅGOR.

JESUS SADE:
- SKALL DÅ JAG KOMMA OCH BOTA HONOM?


Ska jag komma?



Tjänaren är viktig. Han behandlas väl.
Officeren vet att han klarar sig inte utan sin "anställde".

Det var likadant vid bröllopet i Kana - det var tjänarna som begrep vad Jesus gjorde då vattnet förvandlades till vin (se inlägget den 23/1).

Ordet styr handlingen.En order ska åtlydas och få konsekvens.
Men Jesus ger inga order. Han är själv Själva skapar-Ordet som sätter igång skeenden.
Precis som Herren Gud vid alltings början:

- VARDE LJUS!
OCH DET VART LJUS...


Det blev ljust.


Skulle den unge tjänaren kunna botas av Jesus? Dessutom var han ju inte ens där...

OFFICEREN SVARADE:

- HERRE, JAG ÄR INTE VÄRDIG ATT DU GÅR IN UNDER MITT TAK.
MEN SÄG BARA ETT ORD, SÅ BLIR POJKEN FRISK.

JAG SJÄLV ÄR EN SOM STÅR UNDER BEFÄL, OCH JAG HAR SOLDATER UNDER MIG, OCH SÄGER JAG TILL DEN ENE:

- GÅ, SÅ GÅR HAN, OCH TILL DEN ANDRE:
- KOM, SÅ KOMMER HAN, OCH SÄGER JAG TILL MIN TJÄNARE:
- GÖR DET HÄR, SÅ GÖR HAN DET.

Jesus blev förvånad över en så stark tro.

Stark tro.


Denne romerske soldat visade mycket större tro än någon i hela Israel!
Vilket beröm! Vilken kritik...

Officeren tillhörde inte förbundet. Han hade en annan religion.
Men nu  r e l a t e r a d e  han till Jesus - precis så som vi alla får göra.

Och Jesus är skarp i sin kritik mot dem som tror att de har allt på de torra...

- JAG SÄGER ER ATT MÅNGA SKALL KOMMA FRÅN ÖSTER OCH VÄSTER OCH LIGGA TILL BORDS MED ABRAHAM OCH ISAK OCH JAKOB I HIMMELRIKET.

MEN RIKETS EGNA BARN SKALL KASTAS UT I MÖRKRET UTANFÖR...

OCH I DET ÖGONBLICKET BLEV POJKEN FRISK.
OCH TILL OFFICEREN SADE JESUS:

- GÅ. DU TRODDE, OCH DET SKALL SKE.


Jesus är Ordet som blev människa.


Peter Ljunggren mötte en man som sa på ett möte där man bad för sjuka:

- Jag har väntat i två timmar på att du skall be för mig så att jag blir helad. Snälla, lägg dina händer på mig nu och be Gud om ett mirakel.

Jag kände sådan kärlek till denna man, skriver Peter, så istället för att be för honom frågade jag:

- Hur många predikanter har redan bett för dig?
- Minst hundra, svarade han.

- Låt mig försäkra dig om jag inte är inte mer kraftfull än dessa hundra, sa Peter. Mina böner är inte bättre än deras.
Jag tror vi kan dra slutsatsen att förbön inte kommer att hjälpa dig. Istället fokuserar vi på Herren Jesus Kristus.

Medan vi samtalade i mer än en halvtimme kom uppenbarelsen till honom, skriver Peter.

Vad hade hänt?

Istället för att fokusera på själva bönen eller sjukdomstillståndet var nu hans uppmärksamhet vänd till Jesus Kristus själv.

Fokusera på Jesus.


Alltså precis så som officeren gjorde! Han vände blicken rent fysiskt mot Jesus själv.
Rakt på sak. Direkt till källan.

Ryktet hade nått honom att Jesus hade makt att med sitt Ord förvandla situationer.

Officerens bön var inte särskilt märkvärdig. Han kände sig djupt ovärdig att ens våga fråga Jesus... men nöden och omsorgen om tjänaren gjorde honom modig att överskrida sina egna gränser.

Han lade all sin tillit till Jesus.
Och helandet skedde - oavsett vad den unge medtjänaren trodde eller tänkte.

Jesus besegrar ondskan.


Peter Ljunggren ger ett råd:

- Predika Jesus Kristus och vänta dig att Han gör under.
Under våra kampanjer uppmanar vi journalister att själva undersöka dem som blivit helade.

Jag säger:
- Vi har inga hemligheter, var fria att intervjua de som vittnar om helande och rapportera gärna vad ni kommer fram till.

Jesus upprättar dig.


Är vi generade för Jesus?

Kan vi inte gå via "änglafjärdrar, himmelskt gulddamm och celesta ädelstenar"?

Jovisst kan vi det, men vi når inte ända fram.
Och genom dessa omvägar visar vi att vi inte har full tilltro till Jesus Kristus.

Det finns inga löften knutna till att fjädrar och himmelska stenar ska hela.
Miraklet sitter inte i själva "troendet".

Nej, det är av avgörande betydelse på VEM vi tror och litar på!

Själva bönepärlorna hjälper inte.


Så, kära läsare, om du just nu brottas med något som plågar dig - fysisk sjukdom eller psykisk ohälsa, förföljelse för din tro eller åsikter - stirra dig inte blind på problemet eller själva bönen...

Gud är inte din motpart!

Det är den onde som är det... och han vill inget annat än dra din blick bort ifrån Jesus.
Genomskåda fiendens billiga tricks, hur lockande de än är.

Jag knäpper nu mina händer och ber för dig:

- Käre himmelske Far, tack för att Du alltid inväntar oss.

Hjälp oss nu att lyfta blicken mot Jesus, Han som försonade alla synder på korset och bröt fram i livet igen, med kärlek och frid i överflöd!

Helige Ande, jag öppnar mig nu för Jesus.... och tar emot kraft och läkedom; för mina tankar, mina känslor, min själ och min kropp...

Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.

Alltid vill jag vila i din blick! Amen.

Nej, vad kom du ifrån?!
Utsänd...?


Och Jesus säger:
- Kom! Gå! Gör det...

Gör det. Lev i relation med Jesus. Han leder dig.

Här kan du läsa mer om det spännande arbetet Evangelium Till Alla Länder:

http://etal.se/

Helene F Sturefelt, "frälsningssoldat",
- som fotograferade i Vadstena Klosterkyrka.

Vilar i Din blick.

torsdag 29 januari 2015

TRUBADUREN RAPPAR


Kärleksdiktbok.


Det är mycket spännande när olika musikstilar möts och artisterna tolkar om varandras låtar.

Men nu har väl ändå TV 4 hittat ett omöjligt koncept - förortens betong-rappare möter landsortens milda vismakare?
Går det verkligen att göra ett musikaliskt möte av dessa ytterligheter?

Med förtjusning har jag sett programmet "Lyckliga gatan" där "Näääk" lotsar oss fram till oväntade kombinationer.

Trubadur möter rappare.

Eller ska det stavas "rapare"?
Då blir det något annat på svenska...

Väntande kärlekslyktor.


Igår fick vi höra Mats Paulsson tolka Linda Piras "Knäppa med fingrarna", och hon tolkade hans "Det går en vind över vindens ängar" - bra!

Men inte mycket var kvar av originalet...

Och jag inser hur intelligent rapmusiken är uppbyggd, lager på lager.
Medan visa och schlager har en enklare modell att följa - därmed inte sagt att den är simpel.


Varifrån kommer ordet "rap"?

- Är det en "knackning/ lätt slag"?
- Något av mycket lite värde?
- Utbrista/ utstöta...?

Njä... Jag tror snarare att det hör ihop med ordet "rapid" - snabb, hastig och brant. Men vad vet en medelålders tant??


Ordet "trubadur" har jag bättre koll på.
Det kommer från franskans "trouver" = finna.

Det var en medeltida motreaktion på manligt övermod och krigiska våldsamheter mot kvinnor på 1100-talet.
En kvinna vid namn Ellinor lärde ut nya vett- och etikettsregler där en mild och romantisk ådra lyfte fram den goda relationen mellan man och kvinna.

Man fann ett bättre uttryckssätt. Trubaduren var född.

Romantik.


Jag ska ge ett smakprov på en underbart vacker text - som kanske inspirerat Niklas Strömstedts "Om jag var en... " - vackra Magali, som jagas av en älskare...

Tidpunkten är 1859 och språket är provencalska; en urgammal blandning av franska och spanska, men du får den översatt.
Författaren heter Frederic Mistral och den ingår i diktsamlingen "Mireio".

Ta på dina bästa romantiska läsglasögon!
Kärleksjägaren sjunger en morgonsång och ber den sköna kvinnan Magali lyssna vid sitt fönster... men hon är inte särskilt intresserad.

Grönskande kärlek?


MAGALI

"Nu himlen är av stjärnor full, se'n sol'n gått ned.
Men blekna måste stjärnans glans, när hon dig ser.

Magali svarar:
- Ej mer än vindens brus i tången, bryr jag mig om din melodi.
Jag skyndar bort till blåa vågen, och halkar som en ål däri.

Jägaren säger:
- O Magali, blir du en fisk då i en hast,
blir jag en fiskare med nät, som tar dig fast!

(Jag hoppar över jämförelsen med fågeln, vinden, månen och dimman).

Magali svarar:
- Men om ock dimman mig omhöljer, du skall ej fånga mig för det.
Som ros i busken jag mig döljer, och den har taggar som du vet!

Jägaren säger:
- O Magali, om du som ros vill undfly mig,
då tar jag fjärilens gestalt och kysser dig...

Åh! Kyss mig!



Magali svarar:
- Nå, skynda fort om du vill vinna en krans i denna täflingslek.
Ty annars tör jag fristad finna bak barken af en gammal ek.

- O Magali, tror du som träd du undgår mig?
Som murgrönsranka slingar jag mig fast kring dig...


Hon svarar:
- Tror du dig så om lifvet kunna mig famna, ej en gammal ek,
då sitter jag som hvitklädd nunna i klostret räddad från ditt svek!

Men mannen svarar:
- O Magali, till nunna hvit om du dig gör,
jag blir den präst som skriftar dig och bikten hör.


Hon fortsätter fly hans kärleksjagande:

- Om klostrets portar af dig sprängas, skall där du mötas av en bår,
kring vilken sorgsna nunnor trängas, och på båren lik jag står...

Men mannen, helt uppfylld av sin kärlek till henne, avslutar i triumf:

- O Magali, om till ett lik du så dig gör,
så blir jag jorden, och just då du mig tillhör!"

Hvit som i graven... 


Här måste jag hämta andan...
Jag älskar romantik och måttet är till brädden fyllt, liksom min lavendeldoftande näsduk...
Inte ens i döden kan hon undkomma hans famn, ty då är han jorden som omsluter henne - vackert!

Hur slutar det? Hur slutar det??

Har hon blivit övertygad av hans uppriktiga kärlek? Eller är den vigda jorden det sista i trubadurens visa?

Denna hans trofasthet belönas nu med Magalis svar:


"- Nu, älskade, jag tror dig gärna, du skämtar ej det finner jag.
Det är ej värt mot kärlek spjärna, till underpant min glasring tag!

- O Magali, du gör mig säll!
Hvad stjärnor.. Se, när de dig sett, O Magali, så bleknar de...."

Bleknar.


Så långt bort från vår tids uttryckssätt och attityd...

Kan inte ni unga mammor fostra edra pojkar så, att synen på flickan och kvinnan kan få ett respektfullt och milt ljus?!

Sedan kan vi ju diskutera vem som ska jaga vem... men det tar vi en annan gång.

Frågan är om jag nu kan rapa upp denna text som en rapp?
Amatör-trubadur-Helene leker amatör-rappare... Rapare... Upprepare... Äh!
Näääk, hjälp mig!

Förortsspråk.


Tänk dig ett tungt beat... Dunka dunka... tjch, tjch, tjch...

Kören sjunger:
- O Magali, mitt hjärtas kli.... Jag tar dig, jag tar dig... Du é inte fri, vet att du kan bli, min fri, nä fru... Öh.

Solisten kör:
- Jag gömmer mig bakom en bunker, jag tror jag sjunker...
Ner i källare, var lite snällare... Tar bussen för att slippa pussen...

Nej, jag kan inte.

Är ingen nutida Trouvé... Finner inga ord på mitt bord för att möta denna hord av kärlekens jagande hjord...
Trubbig trubadur.

Kan inte...


Överlåter till Mats Paulsson och Linda Pira att på sitt proffsiga sätt tolka varandras låtar.

Idyllen i småländska Smöramåla mötte asfalten i stockholmska Vällingby.
Jag håller mig på min plats på balkongen i den lilla småstaden.
Och till blockflöjten.

Det går inte att jaga kärleken.
Det vackraste är när den bara kommer. Bara är där. Självklar.

Eller som HÖGA VISAN uttrycker det i den "kärleksduellen:"

OROA INTE KÄRLEKEN.
STÖR DEN INTE, FÖRRÄN DEN SJÄLV SÅ VILL.
                                                                    H V 2:7.


Ljuset kommer själv.


Kärleksfinnande hälsningar från
Helene Sture Visfelt,

- som älskar både rappare och trubadur!