UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 31 december 2014

MIN ÅRSBERÄTTELSE 2014


Jag minns inte vad jag ska komma ihåg...


Det är dags att summera.
Det gamla året 2014 är slut. Äntligen!
Det har varit en påfrestande tid, både lokalt och globalt.

Jag väljer att ta dig med bakom statistiken på alla dessa ambitiösa, effektiva kvinnor som går i väggen och får papper på att de är drabbade av "Utmattning"...

Hur klarar man vardagen?

Inte.

Jag tänker inte hålla skenet uppe. Det är bara ärlighet och sanning som gör oss fria, sa Jesus.
Och jag bildsätter med mina fulaste foton på det vackraste jag vet: TRÄD...

... som ler, som ger vila, skugga, syre, vindskydd... och som bär bud om att Livets Träd i paradiset får vi inte fälla...

Jag måste berätta. Det är ingen rolig läsning. Du har säkert annat för dig som är bättre.
Men året 2014 slutar ialla fall bättre än det började.

Kysser träden.


JANUARI

- Smärtan är en investering för resten av ditt liv, sa läkaren.

Efter två års sjukskrivning, med tappra försök att komma tillbaka i prästtjänst, kom jag till insikt om allvaret.
Stressen har orsakat en "tillfällig och partiell hjärnskada"...

- Är jag dement?
- Nej, det kan likna det, närminnet är skadat. Men det läker ut med vila. Vila!

Jag grät i tio dagar. Fakta trängde äntligen igenom alla försvarsmurar av plikter.
Bröt ihop, som en del kallar det. Sanningen bröt in snarare.

Samtidigt tappade jag nycklarna, micron gick sönder och datorn la av...
Allt pekade på att detta sortens liv var slut. En förändring var alldeles nödvändig.

Hur ska jag orka det??

Och bilen var också slut. Vi körde den till skroten efter att ha tackat Gud för alla människor och packningar den kört.

Ska jag ockå till skroten? Det känns så.

Är det slut nu? Eller nödvändig röjning?


FEBRUARI

Sover utmattad tio timmar varje natt. Tack att jag kan sova! Mitt viktigaste "fritidsintresse".
Överlevnadsnöje.

Den intellektuella kapaciteten är nere på två timmar om dagen.
Det gällde att förvalta den lilla kraften och välja sina telefonsamtal.

Till banken.
- Huset måste säljas.

Det är ett av de svåraste uppdrag jag gjort.

Att månad efter månad förlora 10.000 kr i minskad inkomst, nådde nu sin botten.
Efter två år var min ekomoni havererad.

Bakom de politiska förslagen med sänkt eller höjd sjukersättning, finns det levande människor som kämpar med att få sin vardag att gå ihop...
Jag är plötsligt en av dem.

Den duktiga prästen...
Hur gick det till??


Varje eftermiddag var jag ute i skogen och drog ris som en riktig arbetshäst, tillsammans med min skogshuggarkompis.

Så skönt att jobba kroppsligt hårt i det bleka ljuset.
Syresätta den överhettade hjärnan.
Fika på frusen stock.

Förstockad.


MARS

Ingenting fungerar.
Tappade en silverring på bussen. Ensamheten griper omkring sig.

Dags att kontakta mäklare.
Att sköta kontakten med myndigheterna var fortfarande nästintill omöjligt.
Hjärnan förstår inte blanketter eller telefonval som "Du får nu sju alternativ..."
Vem gör det, förresten?

Huset låg i ett expansivt område med nybyggaranda. Baksidan är att mark måste röjas och skog tas bort.
Måste?

Grönytor i stadsnära miljö är viktigt att bevara, men tydligen inte här.
Nu började nästa helvete.

LB-Hus byggde varsamt när vi flyttade in och sparade ståtliga bokträd mellan husen.
Men de nya markägarna ville inte ta någon som helst hänsyn.

Hänsyn kostar. Tid. Vilket är pengar.

En dag åkte jag iväg för att hälsa på barnbarnen. När jag kom hem, var hela skogsdungen skövlad...
Även om man vet om det, blir det en chock att se.

Den gråten ville aldrig ta slut.

Det blev en sinnebild för det som blivit mitt liv. Jag identifierar mig med träden.

Stressen, med för många arbetsuppgifter, underbemannade, och för lite återhämtning år efter år, har ödelagt min tillvaro. Jag faller, faller, fälls...

Två veckor senare fällde de även de storståtliga bokarna intill vår tomt.
The Queen var säkert 200 år, med en diameter på 1 meter...
Värst var hårdheten i ögonen på honom som höll i motorsågen.

Samtidigt kontaktade jag en arborist för att beskära de tre träd som stod skyddade på vår tomt...

Drottningen faller snart...


APRIL

Det gamla livet är slut.
Möbler säljs. Möbler flyttas ut. Möbler ges bort.

Time out.

Städningen börjar.
Hur mycket grejer finns det egentligen??

Flyttkartonger från förra flyttningen och förr-förra...

Det fina huset fotograferas och första visningen erbjuds.

Arbetet i skogen byts mot dansskor. Lindy Hop i Karlskrona inbjuder till roliga dansövningar i Militärhemmet!
Och "Song for Mandela" med Anders Nyberg ger också lite kraft och kämparglöd.

Påsken kommer.
Från död till liv. Fast det känns som tvärtom; från liv till död...
Gud, hjälp mig att inte fastna i långfredagen!

Trycket över pannan är konstant.

Jag får genomgå en stresstest. Mycket intressant och provocerande.

- Verbal förmåga och perception är över det normala. Men arbetsminnet sviktar och energinnivån skiftar och ligger under...

.. säg inte "det normala" en gång till!
För jag är inte "normal"...

Som HSP - högsensitiv personlighet med en emotionell intelligens som dagens tekniska samhälle inte efterfrågar, vänsterhänt, kristen och dessutom präst i Svenska kyrkan, känner jag mig verkligen inte "normal" i betydelsen "vanlig, som de flesta".

Det blir ännu en börda att bära.

När kommer våren?

Fast behoven av stöd, tröst och närhet är lika stor för oss alla!

Stadsnära grönområde skövlat.

MAJ

- Gå och sälj allt vad du äger, sa Jesus, kom sedan och följ mig.

Jo, det är sant för den som är bunden till det materiella.
Men jag har alltid utgått från ett annat ord:

- Du skall älska Herren Gud med hela din kraft = hela din Mammon, med allt du äger.

Jag har ställt alla mina tillgångar till Guds förfogande; från det stora huset, till kanot, vävstol, hammock, och piano...

Men nu är allt slut.

Och jag tvingas att släppa, släppa, släppa... och försöka se glädjen i att andra får ta över.

Både piano och vävstol fick åka båt över till Litauen med Metodistkyrkans hjälpsändningar.
Hammocken hamnade på Skärva och kanoten i en småländsk sjö. Pingisbordet gör någon glad i Jämjö.

The final countdown.


Jag såg mig själv i spegeln:

- Du säger ju att du är pilgrim... Var det nu. Allt man behöver ryms i en ryggsäck!
- Jo, visst men... Så hurtig är jag inte idag.

Och städningen tog aldrig slut...
Hur många gånger putsade jag alla dessa stora fönster denna månad?

Försökte fokusera på relationerna runtomkring.
De goda grannarna, kollo, tanterna i hyreshuset, mina ungdomar.
Men när dottern skulle komma och hälsa på, pep det till i mobilen, ett sms:

- Kommer inte, bebis hann före!

ÅH! Fantastiskt. Tredje barnbarnet! Livet vänder åter.

De träd som är kvar har skira, gröna blad. Och vi har en köpare till huset.

Förlossningen är vunnen!



JUNI

Nu flyttar även jag.
Från prästgård.. till Stora Huset.. och nu till en liten 2:a. Hur ska jag få plats?
Men känner att glädjen börjar spira över något alldeles eget.

En skyddad zon.

- Här finns skafferi! Och ett badkar! Och balkong med utsikt över Mjällby kyrktorn och Ljungaviksbron!
Vilket lyft.

Ja, många lyft blev det även för LP-vännernas flyttfirma.

- Hur många boklådor har du egentligen?
- Ett helt bibliotek...

Och du minns nog hur varm sommaren var... Tredje våningen, upp och ned, upp och ned... Svetten rann. Tack för ert slit!

Ny fas i livet.
Är det sant att det verkligen kan få börja om?

Med ett fantastiskt stöd från både Försäkringskassan, Företagshälsan och Arbetsförmedlingen (läs det igen!) skapades nu möjligheter att på allvar börja den återhämtning som inte varit möjlig tidigare.

- Hur har du orkat genomföra detta?
- Inte alls, var mitt svar, men alternativet var att gå under...

Min trötthet visste inga gränser, men ännu höll jag den borta. Måste ju packa upp först... och gå på Rocken.

Vad gör ni med skogen??


Tänk att bo 11 km från Sweden Rock...!

Så välgörande att träffa de kristna vännerna på White Metal, alla städkompisar på SIK - Sölvesborgs Ishockey Klubb - och omslutas av den mäktiga bullermatta som bara klassisk hårdrock kan åstadkomma...

- Alice Cooper, Magnum, Black Sabbath - men Qzzy Osborne såg lika trött ut som jag...

Sweden Rock Festival inföll i år samtidigt med Pingsten.
Lunds stift inbjöd till 25-årsjubileum av vår prästvigningsdag, en dag jag hade sett fram emot.

Men det var tågstrejk och kollektivtrafiken stod stilla.
Jag fick tacka nej...

.. och stod framför Festivalscenen på SRF och lyssnade till danska Volbeat istället...

Tidigare på dagen hade jag i gräset spontan-välsignat ett par som just förlovat sig, jag hade tröstat en som var ledsen och gett uppmuntran till någon som behövde det.

Insåg plötsligt att en bättre plats att fira min 25-åriga prästvigningsdag kunde jag inte få.


Välsignelse behövs.


JULI

Nu ska huset slutstädas. Jag gör allt själv, med goda insatser från släkt och vänner.

Varför gick tvättmaskinen sönder precis just nu?

Dagen då huset överläts var den stora glädjens dag!
Vilken befrielse!

Försökte ta katten med till lägenheten, men det gick inte...
De nya ägarna tog hand om vår älskade fyrbente vän - tack!

Men vem ska nu lägga sig på mitt bröst och slicka min haka när jag är ledsen?

Allt det svåra ligger bakom.
Men går det att vara glad när energin är i botten?

Försökte glädja mig åt Killeboms marknad, Birgittadagarna i Vadstena, karusellerna på Österjöfestivalen i Karlshamn och brorsdotterns konfirmation.

Visa mig inte en skurtrasa till, för då skriker jag!

Sårbar trots taggarna.


AUGUSTI

Sommaren är olidligt varm. Min balkong är som en bastu.
Havet är varmt.
Barnbarnen leker med maneter.

Jag lär sakta känna min nya miljö.

Nytt?
Nej, egentligen klarar hjärnan inte av att ta in nya intryck och nya människor, så jag fick gå varligt fram.

Vandring på Ryssberget.
Fantastiska ön Hanö - som blir min nya förälskelse!
Cykelturer ut på Listerlandet.

Så skönt att Sabaton kom till Ronneby. Bullermattan återställd.

Nya vänner ger mig nytt liv. Skrattet kommer tillbaka. Och tack att jag fick doppa mig i er swimmingpool.
Det gamla livet sköljs av, bit för bit.

Översköljd.


SEPTEMBER

Nu börjar ALI, arbetslivsintroduktionen.
Hur ska jag klara det?

Hjärnan är som en överbelastad hårddisk.
- Delete! ropar den. Diskfragmentering tack. Komprimerar ledigt utrymme för att frigöra plats...

Just så.

Jag har inte förmåga att lära känna för många nya sammanhang, inte lyssna till människors långa berättelser och släkthistorier.
Inga känslomässiga förrättningar...

Gode Gud, det blir ju ingenting kvar av det som jag förr gjorde med lätthet.

Sorgen lurar hela tiden bakom hörnet.

Men glädjen tog plats alltmer tack vare fantastiska människor i Listerkyrkan, i St Ibbs kyrkokör och morgonmässorna, hemgruppen och ukulele-gänget!

Och barnbarnen förstås.

Kastanj på livets resa.


OKTOBER

Min goda kontaktman på AF ordnade så jag fick "arbetspröva" på EFS, Listerkyrkan.

Skulle jag någonsin våga stå i en talarstol igen?
Ha blickarna på mig, igen?

Men du kan ju skriva, då kan du väl tala?

Nej, det är inte så.
Att sitta här och skriva gör jag i lugn och ro, utan att behöva interaktionen med andra.

Och att skriva är också min väg tillbaka - att inte tappa den kunskap jag har - utan bevara det som finns i "långtidsminnet".

Denna månad bjöd på  något helt oväntat: flyktingarbetet på Hanöhus.
Hjälparbete. Besökstjänst. Religionsdialog på riktigt.

Fantastiskt att se all hjälpsamhet, men också svårt med den oro som de asylsökanden har från det krigshärjade Syrien.

De har fått lämna hus och hem.

Det har jag med... Fast av en annan anledning.
Därför är det lätt att umgås med dem, det är liksom samma känsloläge, om än i mycket mindre skala.

Denna månad avslutades med samtalsterapeutens intyg att "den hårda stressbelastningen lett till försäljning av hus samt skilsmässa."

Hur många tårar kan man gråta?

Åter igen en pilgrimsvandring i Heliga Birgittas fotspår där insikter fick landa.

Enkelhet.


NOVEMBER

Jag har genomfört min första andakt!
Jag klarade min första predikan!

Men däremellan långa timmar av vila och enskildhet.

Det är så skönt att få vara "själv". Med sig själv.
Svårigheten är att hitta det egna känsloläget. Veta vad Jag vill.
Har inte haft en aning...

All min tid har ju gått åt till att hjälpa andra och se andras behov.
Är det kvinnans lott? I kombination med prästens?

Inte bra.

Sakta tar något annat plats.

Leker med barnbarnen. Badar badkar.
Vandrar på Ljungaviksbron, under dess mäktiga spännband i skymningen.

Sitter i tvättstugan och övar mig i "ställtid" - att göra ingenting... medan någonting annat pågår.

Njuter av naturen i Hällevik.
Går en sväng i Slottsparken i Sölvesborg för att njuta av de stora bokträden.
Tills en dag då jag hör det förbaskade ljudet av motorsågar igen.... Det är inte sant....

Döda träd belysta. Vackert.


DECEMBER

Jag fick en chock igen...

Där ligger kommunens största bokträd fällt till marken!
173 cm i diameter - hur gammalt är det då? 250 år?

- Sprucken krona...
Åter igen en beskriving av mig själv?
- Angripen av svampröta vid rötterna?
Åh, nej jag orkar inte mer av detta!

Från liv till död till död... "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra..."
Min ständiga bön.


Men alla högtiderna lyfter mig igenom svårigheterna.

Adventsljusen tänds.
Julen firas i enkelhet med gudstjänst och vännerna på asylboendet. Inga krav, inga förväntingar, inga besvikelser, inga stora julbord. Hjulbord...

Och nu har årets sista dag kommit.
Adjö 2014!

Inte en till...


Världen har plågats av oro i hela Mellanöstern, ebola-virus, försvunna flygplan över Malaysia och Putin har utökat sin makt.

En ny prinsessa har fötts och Svenska kyrkan har fått sin första kvinnliga ärkebiskop.
Kyrkklockor har ringt mot SvP och i Peking har demonstranter fredligt markerat längtan till just demokrati.

Rymdsonden Rosetta har landat på en komet och i Surahammar har den största svenska skogbranden ödelagt stora områden.

Gruvbolag och Nordkalk har mött miljövänners protester och hela Moder Jord ropar på att slippa den ohyra som miljöförstörande människor utsätter henne för...

Nu ska jag ta en kopp kaffe.

Det får räcka så.

Välkommen det nya året 2015 - ett Nådens År från Herren.

Mindre spänningar.

Till alla er som har en församlingspräst i närheten:

- Bed för henne/ honom!

Bed att hon ska ha tillgång till sitt "nej" också. Bed att han ska hålla sig borta på lediga dagar. Att egen tid och reflektion får finnas som det viktigaste arbetsredskapet.
Att begränsning är nödvändig i ett aldrig sinande arbete.

Endast Gud är gränslös.

Helene F Sturefelt,
- sjukskriven präst, med sprucken fasad och brustet hopp, men omgiven av goda, fina människor.

Kan bara bli bättre.

fredag 26 december 2014

GUDS SON - Hur då?


Maria och Jesusbarnet.


Så ligger han där, det lilla Jesusbarnet i krubban.
Men hur är det här med "Guds son"?
Är det inte någon slags avgudadyrkan egentligen?

Det är Annandag Jul och dagens texter handlar om Martyrerna.
Borta är det gulliga, juliga julmyset.

Att bekänna sin kristna tro på Jesus, som Guds son, har kostat alldeles för många människor livet.

Evangliebokens texter är realistiska - långt bort från kommersens annandags rea-lism...

Ingen av oss undgår livets svårigheter, kanske inte som martyrer men på annat sätt.

Krossad.


Det är tio år sedan tsunamin drabbade Thailand och 500 svenskar miste livet, samt många fler.

Och idag flyr syrierna från ett land i kaos där den ena folkgruppen slåss mot den andre, och där Assad-regimen roffar åt sig det den vill ha.

Vi behöver ett hopp för att orka leva detta brustna liv.

Följ med på en frostig promenad över Ljungaviksbron - från staden till Listerlandet.
Och så gör vi en djupdykning, men inte ned i den grunda viken, utan i teologin.

Vad menas med GUDS SON i biblisk mening?

Grund vik vid Ljungaviksbron.


1. Benämningen "Guds son" har i Bibeln ett omfattande innehåll. Här följer ett antal exempel som klargör alla variationer.
Vi börjar med Gamla Testamentet.

"Guds son" används om varje personligt väsen som står i ett speciellt förhållande till Gud.

1 a) Änglarna kallas "Guds söner" därför att de anses stå Gud särskilt nära.

Och då talar jag inte om vårt önsketänkande att våra döda skulle förvandlas till änglar och förtjäna sina vingar om de hjälper oss som "skyddsänglar"...
Det har ingenting med de riktiga änglarna att göra.

TY VILKEN I SKYN KAN LIKNAS VID HERREN,
VILKEN BLAND "GUDS SÖNER" KAN ANSES LIK HERREN?
Psaltaren 89:7.

Ser inte ljusets källa.
Änglarna lyser inte själva, kan bara återspegla.


1 b) Den första människan Adam, som är direkt sprungen ur Guds hand, kallas också "Guds son".
Lukas har en fantastisk släkttavla uppräknad i sitt 3: kapitel, där Jesu stamtavla går ända ned till:

... SON TILL DAVID... SON SET, SON TILL ADAM, SON TILL GUD.
Lukas 3:38.

1 c) Israel, som är Guds utvalda folk, kallas "Guds son" därför att Herrens namn bor i Israels namn (se inlägget den 18 dec):

HERREN TALADE TILL MOSE; SÅ SKALL DU SÄGA TILL FARAO:

- SÅ SÄGER HERREN, ISRAEL ÄR MIN FÖRSTFÖDDE SON.
2 Mosebok 4:22

Men att vara "Guds son" och i plural "Guds söner" innebär inte bara särskild omsorg från Gud, utan Israel har också ett särskilt uppdrag i tjänst och lydnad, i det stora frälsningsperspektivet.

Uppdrag: bro mellan himmel och jord.


Som du ser, bästa läsare, är detta begrepp mycket vidare än vår svenska betydelse, att Gud liksom skulle ha en pojk...

Här kommer några exempel till:

1 d) Konungen som Guds son. Konungen är folkets (Israels) representant och har ett särskilt uppdrag i tjänande och förverkligande av Guds vilja.

Gud talar genom profeten Natan och säger om konungen:

JAG SKALL VARA HANS FADER OCH HAN SKALL VARA MIN SON...
2 Samuelsboken 7:14.

Återigen, det handlar om ett uppdrag, en roll.
Inte att "Gud har ett barn..."

Lås dig inte!


Här kommer ett viktigt klargörande:

Konungarna i Israel betraktades inte som "gudomliga" i kraft av sitt son-förhållande, vilket ofta var fallet i omvärldens religioner.
De var fortfarande mänskliga.

Men denna profetia från Natan syftar ännu djupare, inte bara på konungen, utan också på den kommande Messias.

Ännu djupare.


1 e) Messias. Denna kommande frälsargestalt har vi hört om under julens gudstjänster.
Du känner säkert igen orden om Fridsfursten (den gamla översättningen):

DET FOLK SOM VANDRAR I MÖRKER SKALL SE ETT STOR LJUS...

TY ETT BARN BLIR OSS FÖTT, EN SON BLIR OSS GIVEN,
OCH PÅ HANS SKULDROR SKALL HERRAVÄLDET VILA.

OCH HANS NAMN SKALL VARA:

UNDERBAR I RÅD, VÄLDIG GUD, EVIG FADER, FRIDSFURSTE.
Jesaja kap 9:6.

Fridsfursten kommer.


"Guds son"-begreppet stegras och blir alltmer absolut.

Alla de son-privilegier som Bibeln ger Israel och dess konungar, tillskrives Messias i en enastående mening.
Messias är Guds "enfödde och utvalde" framför alla andra.

Han är den som är Guds representant i absolut mening.
Messias där den som å Guds vägnar ska realisera alla frälsningslöftena.

Det lilla Jesusbarnet ligger där i krubban... så oskyldig, så ren.
Hur i all sin dar vågade Gud lägga sig själv i mänsklighetens händer??

Ispöl med mönster av en Närvaro.


Nu går vi vidare till Nya Testamentet.

Vad säger det om GUDS SON?


2. Benämningen "Guds son" användes i Nya Testamentet exklusivt endast om Jesus Kristus.
Han är "Guds son" i absolut mening, som en evig gudomsperson.

Hur då?

Här följer några exempel:

2a) Ängelns vittnesbörd: Redan när ängeln förebådade att Jesus skulle bli till, markerades hans enastående ställning:

ÄNGELN SADE TILL MARIA:

- HELIG ANDE SKALL KOMMA ÖVER DIG, OCH DEN HÖGSTES KRAFT SKALL VILA ÖVER DIG.
DÄRFÖR SKALL BARNET KALLAS HELIGT OCH GUDS SON.
Lukas 1:35.

Kristus, som en kristall, en diamant...

Även Koranen ger Jesus en särställning:

ÄN NÄR GUD SADE:

- JESUS, MARIAS SON, KOM IHÅG MIN NÅD MOT DIG OCH DIN MODER,

DÅ JAG STYRKTE DIG MED HELIGHETENS ANDE,
SÅ ATT DU TALADE TILL MÄNNISKORNA, BÅDE I VAGGAN OCH SOM ÄLDRE.
Sura 5:109.


2 b) Jesus ger sitt eget vittnesbörd om sig själv:
Jesus tackar och lovprisar:

- JAG PRISAR DIG, FADER, HIMLARNAS OCH JORDENS HERRE,
ATT DU DOLT DETTA FÖR DE LÄRDA OCH KLOKA,
OCH UPPENBARAT DET FÖR DEM SOM ÄR SOM BARN.

ALLT HAR MIN FADER ANFÖRTROTT ÅT MIG.

OCH INGEN KÄNNER SONEN, UTOM FADERN,
OCH INGEN KÄNNER FADERN, UTOM SONEN,
OCH DEN SOM SONEN VILL UPPENBARA HONOM FÖR.
Matteus 11:25.

Inte alla ser...


Jesus räknar in sig själv i den heliga treenigheten, då han säger i missionsbefallningen:

GÅ DÄRFÖR UT OCH GÖR ALLA FOLK TILL LÄRJUNGAR.
DÖP DEM I FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN.
Matteus 28:19.

Johannes har tecknat följande oerhörda uttalande från Jesus, om hans medvetande om sin preexistens:

FÖRRÄN ABRAHAM BLEV TILL, ÄR JAG.
Joh 8:58.

Jesus vet att han står i ett särskilt förhållande till Fadern som lärjungarna inte kan uppnå.

Därför säger han alltid exklusivt "min Fader" och när han talar till dem: "er Fader" - aldrig "vår Fader"!
Har du tänkt på det?

Och när Jesus lärde dem att bedja "Fader vår" inneslöt han aldrig sig själv i den bönen.
Matteus kap 6.

Mitt äpple. Eller ert? Vårt?


2 c) Det apostoliska vittnesbördet:

På väg till lidandet i Jerusalem svarar Petrus, som talesman för lärjungaskaran:

- OCH NI, FRÅGADE JESUS, VEM SÄGER NI ATT JAG ÄR?

SIMON PETRUS SVARADE:

- DU ÄR MESSIAS, DEN LEVANDE GUDENS SON.
Matteus 16:16.

Han såg!


Paulus, som hade förföljt de kristna, fick möta Jesus i en syn och blev omvänd.
Hör här ett härligt vittnesbörd från Syrien!

HAN STANNADE NÅGRA DAGAR HOS LÄRJUNGARNA I DAMASKUS, 
OCH BÖRJADE GENAST FÖRKUNNA I SYNAGOGORNA ATT JESUS ÄR GUDS SON.
Apostlagärningarna 9:20.

Och vad är syftet med alltihop?

Det finns många goda "mästare", men inte alla håller måttet inför evigheten.
Det ställs krav, men inte hos Jesus. Där är nåd, efter nåd... eftersom han är den som fullgjort Allt.

Syftet är att visa hos vem vi kan finna liv; liv till både kropp, själ och ande, ja ända in i evigheten:

Johannnes, som är ögonvittne och levde med Jesus under några år, skriver i slutet av sitt evangelium:

DETTA HAR UPPTECKNATS FÖR ATT NI SKALL TRO ATT JESUS ÄR MESSIAS, GUDS SON,
OCH FÖR ATT NI SKALL HA LIV I HANS NAMN!
Joh 20:31.

Vi skall ha Liv!


Nu räcker det snart...

Nej, lite till.

Åh, solen sken så vackert över den nattgamla isen vid Ljungaviksbron!
Brädorna glimmade av frost.
Det var som att vandra in genom himlaporten... fast jag bara är här i Sölvesborg...

2 d). Guds eget vittnesbörd:
På flera ställen i Nya Testamentet kan vi läsa om Rösten som ljuder... först vid Jesu dop, sedan på Förklaringsberget:

DENNE ÄR MIN ÄLSKADE SON, I VILKEN JAG HAR FUNNIT BEHAG.
Matt 3:17 och 17:5.

Himlaport.


2 e). Den kristna församlingens vittnesbörd:

... EVANGELIET OM HANS SON... Romarbrevet 1:3-4.

HAN ÄGDE GUDS GESTALT MEN VAKADE INTE ÖVER SIN JÄMLIKHET MED GUD,
UTAN AVSTOD FRÅN ALLT OCH ANTOG EN TJÄNARES GESTALT...
Filipperbrevet 2:6-9.


Så, bäste julfirare, när du ser Jesusbarnet i krubban, så är det alltså inte "Guds pojke" utan snarare en utstrålning av Gud själv...

... och nej, att tro på Jesus är inte en avgudadyrkan!

De två är ETT.

Jag hoppas du har fått biblisk fakta med dig i dina samtal om vem Jesus är.

Nu ska jag ta detta med mig i religionsdialogen med mina muslimska vänner.

Det är inte lätt att förstå det här med "Guds son".
Då är det vår sak att förklara. Tillsammans söker vi kunskap.

Hm, det klarnade en hel del för mig själv medan jag skrev...
För dig också?
Fler goda artiklar finns i Illustrerat Bibellexikon.

Tänk utanför boxen.


Men hur är det nu med Sura 112, den allra sista i Koranen, är det så vi också tänker?
Det är så likt!

SÄG; GUD ÄR EN.
GUD DEN EVIGE.
EJ HAR HAN FÖTT, OCH EJ ÄR HAN FÖDD.
OCH INGEN ÄR HANS LIKE.

Nja... inte riktigt.

I den Nicenska trosbekännelsen står det ju om Jesus Kristus:

... FÖDD AV FADERN, FÖRE ALL TID,

GUD AV GUD, LJUS AV LJUS, SANN GUD AV SANN GUD,
FÖDD OCH ICKE SKAPAD,
AV SAMMA VÄSEN SOM FADERN...

Tack, nu räcker det!
Nu har isen börjat frysa på Ljungaviken och jag vill gå hem och värma mig.

Frusen eld.


To be continued...

Realism. Inte rea-lism, inte ett billigt ut-reat evangelium...

De bästa hälsningar,
Helene F Sturefelt, vinterfotograf,

- och en mycket liten teolog som skriver om mycket stora ting.

torsdag 25 december 2014

JULOTTEMORGON


Julottemarschall.


God juldagsmorgon!

Denna morgon glimmar kall och klar med vinterns första minusgrad.
Solen är uppstigen och fönstrena bakom julgranen ser vardagligt dammiga ut...

Det tillhör traditionen att plåga sig upp i ottan för att få lyssna till julens evangelium, och höra sångerna "på rätta dagen".

Och hur gick det förresten med julklappsleken hos flyktingarna?

... DET VAR DEN FÖRSTA SKATTSKRIVNINGEN OCH DEN HÖLLS NÄR QUIRINIUS VAR STÅTHÅLLARE ÖVER SYRIEN. Lukas 2:2.

Det är han inte längre... Där finns en annan regim, som människor flyr ifrån.

Följ med till julottan i St Nikolai kyrka. Du kan sitta i mitt knä...

Tusen juleljus tända.


- Det är inte mycket som består efter 2000 år, sa prästen från predikstolen.
Det mesta är borta efter en så lång tid.

Men inte berättelsen som Jesus Kristus.

Vi kan knappt föreställa oss hur svårt det måste ha varit för Maria och Josef att förflytta sig ca 10-12 mil till fots, med en åsna som hjälp, och vara gravid i 9:e månaden.

Och sedan finna att det inte fanns plats för dem att övernatta i stan.

Platsen där Maria födde barnet var dekorerat med spindelväv, djurspillning och smuts...

Så ser det ut för alldeles för många människor även idag.
Är det kanske just därför Gud väljer att komma till oss i en miljö som de flesta känner igen?
Inte många är välbeställda, varken då eller nu.

Julotta i Sölvesborg.


Mina tankar försvann för ett ögonblick till våra vänner bland de asylsökanden.

De har flytt från en regim som gör det omöjligt att leva.
Nu har de en tillfällig fristad i ett hus som är varmt och gott.

Och de ville gärna leka julklappsleken!

- Har ni några paket inslagna?
- No, we have forgotten... We have been cleaning...

Livet är en tärningslek.


Tillbaka till kyrkan.
Ett oansenligt barn föds i en oansenlig stad i Mellanöstern en gång för länge sedan.

- Men vad angår detta oss? fortsatte prästen från predikstolen, och sa det många just tänkte.

Vaddå Messias?
Fast å andra sidan måste det ju ligga någonting i det... Annars skulle vi ju inte sitta här.

- Tiderna är de samma, med ekonomiska kriser, politisk oro, sjukdomar och arbetslöshet.
Jo, här talas om att Messias är född, och det gäller än idag!

Det var andäktigt tyst i kyrkan.
Nu började predikan bränna till. Bli på riktigt.

- Jesus Kristus är Messias, för oss, här och nu.
Och han vill att du tar emot honom, i ditt hjärta...

Ta emot... Amen.

Kom in!


O, DU SALIGA, O DU HELIGA
NÅDEBRINGANDE JULEDAG!

ÄRA SKE HERRAN, NÄRA OCH FJÄRRAN!
ÄNGLAR FÖRKUNNA GUDS VÄLBEHAG. Sv Ps 127


Det är därför Gud vill komma oss nära, för att bo i djupet av vårt hjärta.
Hur skall vi annars klara av dessa kriser av olika slag?

Jag klarar inte det.

Är det tomt i hjärtat, finns ju ingen styrkraft och inget hopp.
Och det är det värsta som kan drabba ett folk.

Att vara hopp-lös...

Predikans ord gjorde gott, hos oss alla de 125 närvarande.
Hoppas jag.

Du får bo hos mig.

Leken?

De syriska vännerna löste problemet snabbt, de sprang iväg och slog in några apelsiner m m i glansigt papper.

- Now we can play the Christmas-game!
- This is a game that will show us the Gospel, "ingjil", evangeliet...

Så förklarade jag i bästa predikantstil enligt följande:

Högen med paket är Guds goda gåvor till oss.
Varje gång vi slår en sexa, får vi ta av dessa goda gåvor.

Det kommer att visa sig att några blir rika, andra fattiga, precis som i livet.

När högen är slut, får vi börja ta av varann om vi får en sexa.
Det är nu människans giriga sida blir synlig...

Sex sexiga sexor.


Det är mycket som pågår samtidigt i hjärnan. Tärningar och toner.

Inom mig sjöngs en gammal psalm:

DEN SIGNADE DAG, SOM VI NU HÄR SER
FRÅN HIMMELEN NED TILL OSS KOMMA.

DEN LYSER SÅ BLID MED ALLT KLARARE SKEN,
OSS ALLA TILL GLÄDJE OCH FROMMA.

MÅ HERREN DEN HÖGSTE OSS ALLA IDAG,
FÖR SYNDER OCH SORGER BEVARA. Sv Ps 175.

Tärningarna rullade och synden lurade på oss... Vill ha... vill ha...

Frosten lurade på oss.
Men inga frostiga relationer!


Nästa omgång var Ettorna de som gällde.
Och då skulle vi istället ge till varann! I sann självutgivande, kristen kärlek...

Och hade man inget paket, fick man liksom ge från någon annan... som Robin Hood.

Det blev många skratt.

Tredje rundan: paketen öppnades. Sexorna gällde. Var så god och ta!
Begäret satte in igen...
Den där chokladen vill jag ha...

Fjärde omgången: Fräls oss ifrån alla synder - nu ska Ettorna rätta till den här orättvisan!

Till slut kom chokladen till den som mest ville ha den, liksom nyckelringen, tandborsten, värmeljuset och apelsinen...

- We want to live in peace and love together.

Precis så.

Peace and Love!


DEN SIGNADE DAG, DEN SIGNADE TID,
VÅR FRÄLSARES FÖDELSETIMME.

DÅ VAR DET SOM LJUS I NATTEN BRÖT IN,
GUDS MÄKTIGA ORD IFRÅN HIMLEN.

OCH HERDARNA HÖRDE GUDS ÄNGLAR SOM SJÖNG,
ATT ÄNTLIGEN DAGEN VAR KOMMEN.


Du som kan din psalmbok vet säkert att den här psalmen, nr 175 "Den signade dag", står under rubriken Morgon.

Men det är egentligen den allra äldsta julottepsalmen!
Äldre än "O du saliga", som är kommen från Italien 1792.

"Den signade dag" är en nordisk dagvisa från medeltiden, med rötter ned till 1500-talet.

Men den känns inte alls "julig" längre. Den var så omtyckt att den sjöngs året runt som morgonpsalm, och tappade därmed sin julkaraktär.
Dessutom diktades flera verser till, och täckte så in både påsk och trefaldighetstid.

Parkera hos mig.


Motsatt resa har "Härlig är jorden" gjort.

Den är verkligen en julpsalm - läs texten - men är också så älskad att vi tagit den med oss året runt, särskilt på begravningar för den tröst den ger.

Så. Nu får denna julottemorgon gå från klarhet till klarhet.

Och om jag skulle låta tärningarna styra mitt liv, hoppas jag det blir en blandning av alla siffror, både sexor och ettor...
Kanske en liten fyra ibland - som betyder? Varken ta eller få? Vänta...?

Det blir nog bra.


Sömniga fast pigga hälsningar från
Helene Sture Ottefelt,

- som blandar lek med allvar och hoppas slippa lutfisken i år...

P.S. Tack till kollegan Michael Ivarsson för god förkunnelse!

onsdag 24 december 2014

FLY JULEN


Jag vill inte mer.


- Jag älskar julen! Men hatar vad människorna har gjort med den... sa en vän.

Hur är det möjligt att vi har kunnat förstöra julen så pass, att många helst vill fly den?

Inte många orkar leva upp till alla förväntningar.
Köpande och givande, tagande och fående, slående rekord igen i kommers.

Elsa Beskow skriver i "Årets saga":

Du lilla vackra Jesusbarn, som ligger där på strå,
du borde ha en bädd av dun med silkeslakan på.

Men ingen julklapp alls du fått, jag kan det ej förstå,
för din skull alla jordens barn ju fullt av klappar få!

Mer, mer.


Kära bloggläsare, jag tar en liten stund så här på julafton och umgås med dig, och pausar lite från Nära & Kära...

Reagerar du också på uttrycket "nära och kära"?
I en tid där majoriteten är ensamhushåll i storstäderna känns detta uttryck som ett romantiskt slag i ansiktet.

Jag vet inte hur många gånger jag hörde det ordet igår på radio och TV...

Drömmen om den välartade kärnfamiljen har inte mycket förankring i verkligheten.

Det är snarare frånskilda, ensamstående, änkor och sambor med dina barn och mina, samt de gemensamma...
Familjelivet är brokigt, och ställer höga krav på social kompetens.

Och just under julens största kristna högtid förväntas många att klara av att umgås...
Grattis alla ni som vill och kan.

Visst kan vi umgås!


Ukulelegruppen spelade på ett äldreboende i förrgår.
Det var mycket Förr...

Och när ljusen skall tändas därhemma, uti drömmen jag åter är där.
Hemmets ljus kan väl aldrig jag glömma, ty det minner om den jag har kär.

En gammal man torkade en tår ur ögat, och jag missade ett ackord...
För ett ögonblick delade vi samma känsla, trots att det skilde ett kvarts sekel oss emellan.

Men man behöver inte bli sentimental över svunna tider. Man kan ju bara vara tacksam att det finns goda tider att minnas överhuvudtaget.

Man kan gråta av många anledningar.

Inte förr. Moderna lys-lingon..?


Tove Jansson ger en alternativ känsla till den kravfulla gemenskapen, med en bild på Snusmumriken som sakta går iväg:

Och skogen gömde honom i en mild och utsökt ensamhet...

Så vackert!
Allt man väljer själv, gör en gott.

Den utsökta ensamheten är en kvalitet som allt för få vågar uppleva.
Kanske därmed även uteblivet andligt djup?

Så till alla som väljer att umgås med sitt eget sällskap; det är min bön att du har en mild och utsökt ensamhet!

Att vara allena - med sig Själv - kan vara alldeles lagom en dag som denna, för att istället kunna fokusera på det som är viktigt.

Skogens utsökta ensamhet.


För att Du föddes denna dag, har hela världen fest!
Och därför skulle väl just Du bli firad allra mest.

Jag ville duka dig ett bord, med små paketer på,
och alldeles i bordets mitt en tårta skulle stå...


Jag undrar om det inte var han som stod på knä utanför ICA...
Den trötta pappmuggen rymde några mynt, och jag ökade på med några ynkliga 5-or.

Ingen tårta synlig, inga paketer... Jag satte mig på huk framför honom, frågade vad han hette och tog hans händer, blundade, bad.

Och han bad tillsammans med mig, allt medan jul-rushande människor passerade bakom oss, och tiden stannade...
Kairos.

Gud Här och Nu.

Djupt välsignad gick jag därifrån.

Stjärna i busskur.


Visst kan vi fly julen - i alla fall den del vi inte tycker om!
Och så kan vi ta tillbaka den delen vi känner är äkta.

När alla gamla förväntningar får ligga kvar i den oupppackade julpyntslådan, då kan man få upp ögonen för andra situationer.

Tack Gud för alla kyrkor och föreningar som håller värmestugorna öppna idag!
Tack Gud för alla grannar, medmänniskor och vänner som har en stol till runt bordet!

"Nära och kära" är snarare "fjärran och obekanta".. men som plötsligt kan skaka om och forma en ny sorts storfamilj.

Eller hur?

På väg Till julen! Flyr inte.


Återstår att se om jag ikväll lyckas lära ut "julklappsleken" till våra syriska vänner...

Och runtomkring en vacker krans av blommor och av blad.
Du lilla vackra Jesusbarn, då bleve Du väl glad?

Mellan Dopp-i-Grytan, Kalle Anka och Julbönen sänder jag varma och glada tankar till mina läsare, mina barn och släktingar samt okända bloggbesökare!

GUD JOL, som en av de asylsökande sa....

Helene F Julefelt.

Se, jag bär bud som ett glatt budskap...