UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 3 augusti 2013

SEAN BANAN och KINGEN


Sean Banan i Karlskrona igår.

Vem är barnens favorit och vem älskar barnen mest?
Och vem är det egentligen som är kung?

Det är premiär för Karlskronas skärgårdsfest och den söker sina former.
Alla samarbetar med varandra och vi håller våra kyrkor öppna.

Karusell-kyrka.

Norra Europas näststörsta paradtorg upplåter sina kullerstenar till en stor scen med mat- och öltält, och Fredrikskyrkan är omringad av karuseller, avspärrningsstaket och bajamajor.

Det blir en snygg övergång till Sean Banan, som sa just ordet "rumpa" minst hundra gånger och levererade sina hits över Trossö.

Och visst är det roligt att hoppa och dansa och klappa händerna.
En fem-årig kille hade "lyckan" att få komma upp på scen och "skaka rumpa" med Sean Banan, till den stora publikens förtjusning.

Men nu stod jag där uppe, på den tillfälliga plattformen runt Karl XI statyn, med god överblick och mina tankar gick som vanligt åt ett annat håll.

- Låt barnen komma till mig? - - -

Tyska kyrkan under statyn.

Vem har bestämt att Sean Banan är barnens favorit?

Han har det mest pinsamma mellansnack man kan tänka sig, där han talar snusk under bältet till vuxna, men försöker vända sig till barnen, fast det inte är hans utgångspunkt egentligen.

- Nio av tio pappor gillar att mammor har stora rumpor, utom den tionde som gillar de andra pappornas rumpor...

Jag vet inte om någon skrattade, men du vet när det är så där bröligt och flabbigt så ska alla gapa med.
- Är ni med Karlskroonaaaa ??
- Jaaa!

Men en som inte var med, var själva stadens grundare.... Karl XI vände sitt ansikte mot ett annat håll, och tittade bort...

Tittar bort...

Det gjorde jag med, bländad av solen och med önskan att jag hade haft mina hörselkåpor med.
Jag var inte där för att roa mig. Jag var där för att vara bland folket, "i tjänst", redo att lyssna till annat än detta.

Plötsligt kände jag en försynt liten knackning på min axel.
- Hej Helene, du har döpt vår Linus i Tyska kyrkan för några år sedan! Kommer du ihåg?

En fin liten pojke satt på sin pappas axlar och log snett.
Tre meter upp i luften fick jag höra några fina tankar om vad dopet betyder och att kyrkan är viktig...

Gud välsigne hela familjen!

Det här var på riktigt!

Jag har bett under detta år att få träffa mina dopbarn och gamla konfirmander, och Herren sänder dem till mig, en efter en!

- Låt barnen komma till mig, sa Jesus, och hindra dem inte.

Jesus vill att varje barn skall vara välsignad, inte bara vara en betalande konsument som köper de senaste CD-skivorna...

"Här glider Kingen in...."

Kung Karl XI lyssnade, men jag vet inte om han förstod - han som tvångsflyttade folk från Ronneby för att befolka sin nya stad...

Men han var en del av enhetssamhället där kyrkan var en självklarhet, så någonstans föredrog han säkert Jesus Kristus framför en studsande pajas i gul helpyjamas, som har fräckheten att dra ned sina byxor inför publiken till sist....

Som tack? Som någon slags felvänd frimodighet?
Nej, jag gick innan dess och kände bara att hånfullhet kan kläs i många dräkter.

Det bestånde intrycket är dopsamtalet och glädjen i deras ögon.

Vem stöttar vem?!

Kyrkan kanske behöver Kungens beskydd än idag?
Och har det väl också enligt de gamla paragrafer som blivit tydliga nu när kungabarnen gifter sig.

Men framför allt behöver kyrkan skydd av sin egen Herre och Mästare.
Kungen är inte Kingen.

Kungen är Jesus Kristus, som utblottade sig och kom till oss som ett barn, på vår nivå, för att vi skulle våga älska Gud tillbaka, lika hängivet som vi älskar våra barn!

Securitas är beredda...

Och när vi guidar runt i Tyska kyrkan hoppas jag att båda dessa kungar får plats - och alldeles särskilt Hjärtats kung, som inte har något synligt rike, men som har ett folk som dyker upp där man minst anar det...

... på en tillfällig plattform runt en staty på en torgfest som söker sina former.

Dansanta hälsningar, men utan banansmak,
 från Helene F Sturefelt,

- som älskar Jesus Kristus för att han visar att Gudsrelationen är möjlig för den allra minste...
Tack.

Gå ned från höjden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar