UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 27 augusti 2013

FÖRUNDRAN och MARELD - Stefan Edman


Jag ser, jag ser Guds bländande ljus!

Man kan använda sin semester till mycket.
En del åker till Mallorca och en del läser tjocka romaner.
Jag har pilgrimsvandrat och lyssnat på föredrag i Bohuslän. Det är ungefär samma sak, fast bättre!

Det nordiska pilgrimsmötet var i år förlagt till Åh stiftsgård.
Nu är det Stefan Edmans tur i talarstolen. Detta är en fortsättning på gårdagens inlägg.

Stefan Edman i Åh kyrka.

Så här uppfattade jag det han sa, med rubriken:

FÖRUNDRAN!

Helt klart kommmer pilgrimsrörelsen att förnya våra kyrkor!
Det påverkar samhället mot ett hållbart sätt att leva enklare och mer ekologiskt.

Den norske poeten Ola Paus sa:

- Vi har allt. Men allt är också det enda vi har...

Badbryggan på Åh.

På medeltiden längtade människan här ifrån, bort från ett eländigt liv, sa Stefan Edman.
Man upplevde sig vara en främling, en "peregrino" som det heter på latin, det ord som sedan blev ordet pilgrim.

Men jag vill att vi ska bli hemma på jorden!
Jag vill att vi ska få en ny kärlek, bort från alienation och främlingsskap som föder tröstkonsumtion.

Frågan är vad som är heligt - och inte heligt?

Pilgrimens sju nyckelord är:

- Frihet, Enkelhet, Tystnad, Bekymmerslöshet, Långsamhet, Andlighet och Delande.
Men jag skulle vilja ha ett åttonde pilgrimsord, och det är Förundran.
I förundran föds det sakrala!

Tät mossa på berghäll.

Nu kommer Stefan Edmans fyra punkter om Förundran:

1. Förundran - stanna upp och upplev med alla sinnen:

- När du står på ett berg kan du tänka: Detta berg är 1,8 miljarder år gammalt, åh vad vi är unga!

- Eller när du sitter på en blomsteräng: Vi är inte ensamma. Här finns 5000 miljoner spindlar i gräset!
De har kapacitet att spinna 800 meter spindelnät, visste du det?
Honorna är störst och det är ett matriarkat som råder...

- Se på fåglarna: Tornsvalorna flyger till Afrika och navigerar efter stjärnorna. Är det disigt navigerar de efter jordens magnetfält - en förmåga som är inbyggd i fåglarnas DNA.
Är inte det något att förundras över, så säg?!

- Tag ett grönt blad: där börjar vårt liv. Klorofyllets process är förutsättningen för att livet ö h t finns på jorden. I ett enda blad finns 40 miljoner syrefabriker!

-  Förundras när du tar en näve jord: där finns flera miljarder bakterier som tillverkar liv i jorden! Det doftar liv.
Det skapar ödmjukhet, och det behöver vår västerländska människa återerövra.

Dött vårdträd framför Åh stiftsgård. Inte bra.

2. Vad gör Förundran med oss?

Stefan Edman ser en linje mellan ödmjukhet - vördnad - vårdnad.

Vördnaden är vårdnadens drivkraft.


Och så formade han 6 F-ord:

* Förundran leder till lusten att Förstå mer och söka kunskap.
* När vi Förstår mer om naturen så leder det till Förändring.
* Förändring leder till behovet att be om Förlåtelse för vår slösaktiga livsstil...
* Förlåtelsen ger insikt om att vi kan vara Förnöjsamma över det vi faktiskt har (dock, vi ska ta strid mot orättvisor i andra delar av världen, men vara nöjda för egen del, tillade han.)

* Förnöjsamhet leder till Förtröstan, att ha tillit.
* Förtröstan leder tillbaka till början - att Förundras över hur fantastisk skapelsen är!

Riktigt nära blir mossan till palmer!

3. Förundran finns med i Bibeln.

Stefan Edman är uppvuxen på västkusten i den kristna kontexten.
Om vi inte begriper sammanhangen, kan vi ju fråga djuren... de förstår!
Och så citerade han JOB kap 12:7-10:

MEN FRÅGA DU BOSKAPEN, DEN MÅ UNDERVISA DIG,
OCH FÅGLARNA UNDER HIMMELEN DE MÅ UPPLYSA DIG.

ELLER TALA TILL JORDEN, HON MÅ UNDERVISA DIG,
FISKARNA I HAVET MÅ GE DIG BESKED.

VEM KAN INTE LÄRA GENOM ALLT DETTA ATT DET ÄR HERRENS HAND SOM HAR GJORT DET

I HANS HAND ÄR JU ALLT LEVANDES SJÄL OCH ALLA MÄNSKLIGA VARELSERS ANDA.

Så, deltag i förändring för klimat och miljö!
Klimat-smart?

4. Förundran - hur går vi vidare?

Kyrkan har tappat Skapelsen, vart tog den vägen i förkunnelsen?
Första trosartikeln "Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare" har inte tillräckligt stor plats, menar Stefan Edman.

Men det keltiska arvet har bevarat detta!

Där finns en helhetssyn, ett holistiskt förhållningssätt till naturen och mänskosynen är positiv.
Den östliga formen av kristendom - alltså de ortodoxa kyrkorna - tillsammans med den keltiska andligheten bär en god kristendom, till skillnad från den hårda, fördömande romerskt katolska... Inte ens luthersk andlighet duger i detta sammanhanget.
Sade Stefan Edman.

Badhytt - en keltisk kyrka? ; )

Hm... här blev det reaktion i bänkarna kan jag säga.

Några kippade efter andan över en så rak uppfattning.
Många applåderade, först tveksamt men sedan alltmer bestämt.

Jag kände mig så bekräftad. Stefan Edmans sätt att tro är även min!
Jag har mitt eget uttryck för det:

Biologi-teologi!

Klart, djupt vatten.

Naturen är inte bara vacker, eller en modell för den "inre vandringen". Den har även ett egenvärde!
Jorden har fått fel namn tycker jag, den borde heta Planeten Havet, sa Stefan.

Det söta har varit salt. Vi har vatten i örat som förmedlar ljudintrycken till hjärnan.
Vi har laguner av vatten i ögat som hjälper oss att se!

Vattenmolekylen är oerhört vacker. Den har en vinkel på 104 grader som är precis den förutsättningen livet behöver.
Då kan vi förundras ännu mer när vi slår upp Psaltaren 104 och ser att det är en enda lång lovsång till Skaparen...

DU HÖLJER DIG I LJUS SOM I EN MANTEL...

Gud är ljus och bryggan är kort..

Han fortsatte med en uppmuntran:
- Läs naturkunskap innan ni går ut på era vandringar! Ta med er floran och poesiboken! Låt allt detta finnas sida vid sida med Bibeltexterna.

Och så avslutade han med en bön ur Harald Olsens bok "Keltisk andlighet", sid 85: En miljon mirakler:

DU, GUDS SON, GÖR ETT MIRAKEL MED MIG:
- FÖRVANDLA MITT HJÄRTA.

DU, SOM MED DITT BLOD FÖRSONAR MÄNSKLIGHETEN,
- RENA MITT HJÄRTA.


DET ÄR DU SOM FÅR SOLEN ATT LYSA OCH ISEN ATT GLIMMA.
DU FÅR ÄLVARNA ATT FLYTA OCH LAXEN ATT HOPPA.

DIN SKICKLIGA HAND SÄTTER HASSELN I BLOM,
OCH GER MAJSEN DESS GYLLENE FÄRG.
DIN ANDE SKAPAR FÅGLARNAS SÅNGER OCH BINAS MJUKA SURR.


DITT SKAPARVERK ÄR EN MILJON FANTASTISKA MIRKALER,
SKÖNA ATT SKÅDA.

JAG BER DIG BARA OM ÄNNU ETT MIRAKEL:
- GÖR MIN SJÄL VACKER.

Åh, tack!

Kristus är min livboj.

Stefan Edmans föredrag fick sin tillämpning sent på kvällen, kl 23.
Det jag nu vill berätta, går inte att bildsätta...

När solen gått ned, denna andra konferensdag på Åh stiftsgård, samlades vi åter några stycken för att gå ned till badplatsen.

Månen hade just gått upp och vi hade dess sken i ryggen, så skuggorna gick liksom framför oss.

Det var mörkt vid klipphällarna. Bryggan var mörk. Vattnet var också mörkt...
- Det här vågar jag aldrig! tänkte jag.

Tänk dig detta i nattens mörker..

En efter en hoppade de i vattnet.. Jag stod kvar på bryggan, och förundrades över det jag såg...

Osynliga plankton, med floriseradande effekt, blev självlysande för varje simtag!
Det såg ut som om de simmade i lysande sockerdricka!
Ja, själva rörelsen liknade en ängel, sådan som man kan göra i snön, men nu i det salta havsvattnet.

- - -

Mareld. Marin eld.
Ett ljus i mörkret över djupa vatten.

Skapelsen talade. Teologin blev fysisk. Bio-logi = läran om livet, kan den vara annat än djupt religiös?!

Vi som inte vågade, fick en lövruska i handen.
- Gå ned på badtrappan, vifta lite med ruskan i vattnet och se vad som händer!

Helt otroligt...
Det gnistrade som av små tomtebloss i ytvattnet!

Solnedgång över Åh skärgård.

- Jag vill ta kort, sa någon, men Nej!

Det heliga kan inte fångas på bild! Och att slå en blixt ned i vattnet tar bort effekten...
Gud och de lysande planktonen drog sig undan alla försök att hanteras...

Jag är så rädd för mörka vatten. Jag är lika rädd om det är klart och jag ser vad som finns där i djupet...
Men om man badar när det är mörkt, då tar nattens mörker bort det andra mörkret och skapar jämvikt!

Och visst är det sant det som Erik blomberg en gång skrev:

VAR INTE RÄDD FÖR MÖRKRET
TY LJUSET VILAR DÄR.

Nu har jag själv sett det.
Nästa år lämnar jag rädslan hemma, för jag vill också simma i mareld!

Efteråt stod vi kvar på de rundslipade klipphällarna och tittade på stjärnhimlen.
Norrmän, danskar och göteborgare började sakta sjunga de sånger som fanns i hjärtat, i en evig tacksamhet till Gud, vår Skapare.

Åh kyrka upplyst.

Så fick vi se Bohusläns mirakel i augustinatten: marelden som glimmade...

Till sist:
Den keltiska bönen har jag format till en morgonmässa som vi använt där jag arbetar.
Om någon vill ha denna agenda, får ni gärna höra av er!
Maila då helene.f.sturefelt@live.se

De tacksammaste hälsningar med många F !

Helene F(örundrad) Sturefelt,
- som just nu har tappat andan...

Grön  algskog under vattnet.... hu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar