GUDS RUSTNING SOM SKYDD

Röda korset, som skydd.

HÄMTA NU STYRKA HOS HERREN, AV HANS OERHÖRDA KRAFT.

Det går inte att leva oskyddat.
Jo, om världen vore ett paradis... men nu är det ju inte så.

Rester av paradislivet finns kvar i vår naiva oskuldsfullhet, i att tro andra om gott, att vilja väl, att vara öppen och mottagande...

Tills vi får en smäll på käften som kan vara så hård, att man undrar om man orkar resa sig igen.

Svek och girighet är ett andligt probelm. Liksom våld och förtryck.
Det kan inte botas bara med materiell ekonomisk politik, eftersom alla våra beslut styrs av vår inre person.

Gud ger oss en rustning till skydd. Men det handlar inte om vapen av metall. Guds rustning är av annat slag.

Nej, inte rör som vapen!

I den kristna mänskosynen finns denna tanke:
- Att skydda sig själv, sitt jag och det omtåliga hjärtat.

Inte från sig själv, utan för sig själv - till sig själv, för livets skull.

 DET ÄR INTE MOT VARELSER AV KÖTT OCH BLOD VI HAR ATT KÄMPA,
UTAN MOT HÄRSKARNA, MOT MAKTERNA I DENNA MÖRKRETS VÄRLD,
MOT ONDSKANS ANDEKRAFTER I HIMLARYMDERNA...
                                                         Efeserbrevet kap 6:10-18.

Ser du skuggan? Korsets kraft.

Paulus beskriver ondskan som ett andligt problem.
Ju oandligare vi blir, desto mer kommer mörkret att öka.

... och snart har vi överskridit klimatgränsen för vad Jorden tål. Bra jobbat, Mr Ego!

Nu går vi ut i boden och letar upp pansar, hjälm, kängor och sköldar...

TA DÄRFÖR PÅ ER GUDS RUSTNING, SÅ ATT NI KAN GÖRA MOTSTÅND PÅ DEN ONDA DAGEN, OCH STÅ UPPRÄTT, EFTER ATT HA FULLTGJORT ALLT...

Vi börjar med Sanningen.

SPÄNN PÅ ER SANNINGEN SOM BÄLTE.

Utan livrem tappar man byxorna. Utan bälte tappar man fattningen och snärjer in sig i lögner.
Svart bälte i ljug...

Oj, nu blev det fel...

Vi kommer inte vidare om vi inte stannar upp här. Vi behöver göra upp med allt det grupptryck som får oss att cencurera oss själva och tabubelägga känslor.
Istället för Sanningens bälte går vi runt med ångestens rep runt midjan...

Det var inte så Gud tänkte...

"Jéhovah lui-méme est devenu roi!
De grandeur il est vetu, Jéhovah est vétu - de force il s'est ceint."

När vi var i Taizé i höstas så var Psaltaren 93 den text som lästes.
Jag älskar dessa kraftfulla ord! Så här står det:

"Gud själv har gjort sig till kung. (vem annars...?!) ; ))
I storhet är han klädd, Gud är klädd - i kraft har han bältat sig" !!

Gud har svart bälte i Kraft!
Gud, som är Ande och Sanning, ger oss en andlig rustning där vi börjar med sanningens livrem.

Oj! Ännu mer fel. Vad är sanning?

KLÄ ER I RÄTTFÄRDIGHETENS PANSAR.

Jaha, vad menas med detta då?
Nog vet jag att hela bröstkorgen behöver skydd... men med "Rättfärdighet"?

Nej, det handlar inte om den egna "förträfflighetens pansar" som en del skyddar sig med...

Att leva vänd till Gud, oavsett framgång eller motgång, gör att man står i rätt förhållande till Gud.
Vi lyfts in i Guds förbund, där synderna blir förlåtna.

Hm, istället för att gå med ett skuldtyngt tryck över bröstet, får vi ta på en slags frihetsdräkt som stavas  f ö r l å t e l s e ?!
Det gör ryggen rak.

Fotriktigt. Fredligt.

SÄTT SOM SKOR PÅ ERA FÖTTER VILLIGHETEN ATT GÅ UT MED BUDSKAPET OM FRED.

Bara den som lämnar asfaltens hårda yta kan känna om marken är frusen, eller inte...
Tjälen sitter djupt i Gullberna Parks bokskog, ännu.
Barnen i stan vet inte vad jag talar om... Tjäle?

De känsliga skosulorna känner när marken börjar mjukna, när det är dags att gräva... att komma med budskapet om fred.

I det lilla sammanhanget tänker jag att vi ibland är försnabba med att komma med lösningar.
Sorg, oro och vrede har inte fått värka färdigt. Verka... göra sitt jobb.
Själen är ännu frusen.

Men när man börjat tina upp, då är de där vänliga fötterna som kommer på besök verkligen efterlängtade!

Här ser ni några pojkar som totalt missförstått sin livsuppgift:

Kim Jong Un hotar med kärnvapenattack...

Ska du bomba oss alla till helvetet?

HÅLL STÄNDIGT TRONS SKÖLD FRAMFÖR ER, MED DEN SKALL NI FÅ DEN ONDES ALLA BRINNANDE PILAR  ATT SLOCKNA!

Trons sköld. Inte rädslans.
Men jag "kan inte tro..." Jag vet. Tron är en gåva. Något att bedja om. Inget man kan "ta sig" eller köpa, inte ens över nätet...

De brinnande pilarna är utrustade med dödligt gift:
- vanmakt, misstro, avundsjuka och hopplöshet...

I blotta förskräckelsen är det många som vänder sig till Gud och ropar - till den Gud de inte "tror på"... det vill säga; inte har någon relation till - och Gud hör. Fortsätt ropa.
Och lyssna.

Gud har en relation till alla! Oavsett tvivel eller andra mentala blockeringar som vi odlar.
Till slut är det döden som tvingar oss välja vilken sköld vi håller upp...

Och det är alltså inget krig mot människor det handlar om, utan om "andemakterna...", det som vill kväva livslusten och förmörka sinnet.
Upp med Trons Sköld - nu!

Ungefär så. Fast osynligt.

GRIP FRÄLSNINGENS HJÄLM.

Tack gode Gud för min cykelhjälm, som räddade huvudet när handbromsen låste sig...
Men "Frälsningens hjälm", vad är det?

För mig som är en Högsensitiv person, så måste jag skydda mitt huvud mot intryck.
Jag klarar bara av begränsade syn- och ljudintryck, och saknar förmåga att stänga av.

Igår klev en hel skolklass på bussen... hjälp! Där gick batteriet åt till att genomlida detta surr. Blev så ledsen, jag som älskar barn. Nu tåler jag ingenting längre...

Väl inne i stan möts man av vajande reklamvimplar och trottoarpratare med dagens erbjudande. Jag glömde snart varför jag åkt in, och batteriet för synintryck tog också slut för fort. Ledsen nr 2.

Gick in i Fredrikskyrkan, där var tyst... och sparsamt med intryck. Bara väsentligheter.
Sakta klarnade tankarna.

Frälsning. Befrielse. Från det som vänder mig bort från mig själv. Och från Dig, Gud.

Räddning. Från tryck. Och intryck.

OCH ANDENS SVÄRD, SOM ÄR GUDS ORD.

Jag har ända sedan unga år haft min gläjde i att läsa Bibeln.
När andra gick på discotek, gick jag hellre till gospelkörens bibelstudium...
När andra påbörjade sina karriärstudier, gick jag på Glimåkra bibellinje - och fick se sammanhangen klarna, i ett mönster av skönhet och mening.

Jodå, på kvällarna kunde man spana lite efter killarna... det ingick också, liksom. Bus med. Tro inget annat!

Men det har tagit lång tid att lära sig hantera "Andens svärd". Det krävs mycket övning, mycket kunskap. Det är därför jag sitter här... och övar... på dig. Med dig. Hela tiden.

Min läromästare heter Nyfikenhet och Dumma Frågor.
Det lockar mig till djupdykningar. Sökning pågår.

Men jag ogillar skarpt de fundamentalistiska tendenser jag möter ibland, då man skall visa sig "rätt-trogen", utan kärlek...
Eller märkvärdiga anklagelser från "bättre vetande". Suck, jag har varit där, också...

Bibeln har bara ett enda syfte:
- och det är att visa Guds oerhörda barmhärtighet och kärlek. Nåd.
Särskilt mot den som misslyckas eller gör fel...
Alla ni skällande fariséer kan stå där ensamma...

Rustad!

GÖR DET UNDER ÅKALLAN OCH BÖN, OCH BE I ER ANDE VARJE STUND.

Guds Ord kan man ha till mycket.

Man kan bedja det, när de egna orden tagit slut.
Man kan äta och idissla det, och inte mätta själen bara  med choklad...
Man kan låta Ordet ge läkedom, kunskap och gemenskap, tvärs igenom alla sekler!

Man kan Bibeln som bokstöd, sällskap, huvudkudde och  - nyckeln till evigt liv.

Det är så lätt att omge sig med en falsk fasad eller glättig attityd.
Jag övar mig i att ta på mig dessa skyddskläder istället.

Skulle behöva ett munskydd också... för att slippa svara på alla personliga frågor som bara tillhör den lilla kretsen.
- Hur mår du?
- Hhmmrrr...  Gud, hjääälp mig!

Perfekt! Rustad i Gdansk.

Nu är det kaffe, OCH choklad, sedan Melodifestival. Yohio!

Helene Sture Rustefelt,
- vapenlös.