Karlskrona strosar i rosa.
Karlskrona har klätt sig i rosa.
Mycket stolta är vi över att Melodifestivalens första deltävling går av stapeln hos oss.
Naturligtvis är kyrkan med på noterna.
Organist Staffan Sundås fyllde Fredrikskyrkan med folk och schlagerlåtar, anpassade till orgeln.
Du ska få ett smakprov, både på stauns skyltfönster och på den underbara text som reciterades i kyrkan.
Jag satt längst bak och njöt av Pamela Garpefors klingande ord från Höga Visan.
- Nu kör vi!
Men jag förstår inte varför den där kaninen skulle dyka upp igen...
I strumplästen på Trossö.
Det var verkligen festligt att höra Melodifestival-introt fylla kyrkvalven. Framför sig såg man vinjettflaggorna från TV...
De flesta texter handlar om kärlek, men med ganska banala ord.
Kvalitén höjdes nu till högre nivåer:
VAD DU ÄR SKÖN, MIN ÄLSKADE, VAD DU ÄR SKÖN!
DINA ÖGON ÄR DUVOR...
Nja, så snygg är du inte.. Eller?
"Nygammal vals" och "Volare" hördes.
Med ett mäktigt intro från en av de klassiska mästarna följde sedan "L'enfant et l'oiseau" - titeln säger inget, men melodin kände alla igen.
Däremot ökade pulsen något när nästa sång intonerades:
"Sommaren som aldrig säger nej"... hu! Det är ju den - - -
Göran Fristorp och Claes af Geijerstams pinsamma låt från 1973... med text av Lars Forssell:
"... dina bröst är som svalor som häckar..."
"Dina bröst är som
vinträdets klasar..."
Omskriven, upprörande, oanständigt...
Och alldeles underbart kvinnligt vackert, särskilt när den omgavs av dessa ord:
DINA BRÖST LIKNAR ETT KILLINGPAR,
TVILLINGAR AV EN GASELL SOM GÅR UT I BET BLAND LILJOR...
Aha!
Lars Forssell måste ha läst Höga Visan!
Inspirationen kommer som vanligt från den Stora Boken...
Plötsligt blev denna schlager sakral...
Nu är vi långt bort från skolgårdens gatuspråk, där killar inte vet hur man tilltalar en tjej... pojkar som inte vet hur man är med flickor... Män som inte vet hur man ger sin kvinna en komplimang.
DU ÄR SKÖN ALLTIGENOM, MIN ÄLSKADE,
PÅ DIG FINNS INGEN FLÄCK.
Skön rakt igenom.
SOM EN PARK AV GRANATTRÄD SKJUTER DU UPP, MED ÄDLASTE FRUKTER,
MED NARDUS OCH SAFFRAN, KALMUS OCH KANEL OCH RÖKELSETRÄD AV ALLA SLAG,
MED MYRRA OCH ALOE OCH AV DE YPPERSTA KRYDDOR...
Den bibliska erotiken gjorde våra kinder rosa... Precis så här vackert är det!
Inte sölat i smutsen, inte draget in på stöldmarknaden.
Rosa kinder.
OROA INTE KÄRLEKEN!
STÖR DEN INTE, FÖRRÄN DEN SJÄLV SÅ VILL.
Detta är Bibelns ord om kärleken. Respekt!
Från köksbordet, badrummet och ända in i sängkammaren - respekt! Stör inte, förrän den själv så vill.
Suck, så mycket "störd" kärlek det finns - avbruten eller påhoppad - gode Gud, kom och läk! Kom och trösta och upprätta.
Trösta, du kärlekens konung.
Organisten spelade Björn Skifts låt "Det blir bara värre framåt natten", med text av Peter Himmelstrand (vilket vackert namn!). Ord av längtan att kärleken skall vara på riktigt. Ostörd.
Och när tiden fått plats i relationen, då återvänder kraften och lusten.
Höga Visans ord låter kvinnan, bruden, säga:
VAKNA UPP DU NORDANVIND,
OCH KOM DU SUNNANVIND, BLÅS GENOM MIN LUSTGÅRD,
LÅT DESS VÄLLUKT STRÖMMA UT.
MÅ MIN VÄN KOMMA TILL SIN LUSTGÅRD OCH ÄTA DESS ÄLDA FRUKTER.
Kom in och ät.
På torget utanför Fredrikskyrkan står det stora festivaltältet. Där inbjöd Thomas Deutgen till att leka Melodikryss.
I vanliga fall hade vi kastat oss över det med glädje, men inte nu.
Vi var så uppfyllda av mötet mellan schlager och Höga Visan att vi bara behövde strosa runt lite.
Rosa, rosa, strosa, strosa...
I lokaltidningarna och på lokalradion tjatar man om vilka låtar som olika Tyckare tror ska vinna.
Det blir väldigt simpelt...
Oddset hit och dit.
Typiskt perspektiv av självdöd, rationell ekonomi.
Vart tog konsten vägen? Poesin? Skönheten?
Kan vi inte det språket längre? Ta fram Bibeln igen, gott folk. Där finns mat för själen.
Olika näringsställen...
Därför fastnar jag för Eric Gadd och hans attityd:
- Min låt "Vi kommer aldrig att förlora" handlar om kampen mellan det rationella och irrationella.
En strof ur hans låt lyder "De säger våra drömmar är för stora".
- Vi lever i en tid som är så överdrivet ekonomisk och hyperrationell, säger Eric Gadd i en intervju, speciellt i ett sekulariserat land som Sverige.
Man får inte vara irrationell, drömmande eller förälskad, säger han, men jag vill stå för allt det där - Det Andra.
Du får min röst, Eric, låten ohörd.
ÄT , NI KÄRA, OCH DRICK, JA BERUSA ER AV KÄRLEK!
Höga Visan 5:2
Festivalfirare i kyrkan.
Heja Anton, fingersjalsvirkaren!
Nej, inte märktes det någon sekularisering idag i kyrkan inte!
Våra känslor är vår första hjärna.
Det lilla barnet har bara känslor.
Där finns Gudsnärvaron.
Sedan är det de vuxnas sak att lära barnet tolka vad de känner, och ge ord och tanke för det.
De flesta blir berövade sin känsla... och får använda delar av sitt vuxna liv att hitta rätt igen.
Det är nu kaninen kommer in - den som för mig är symbol för den rädsla jag tvingats döda.
När jag åkte buss in till stan, bad jag Gud att låta mig få möta dem och det jag behövde.
Festlig buss.
Så blev det också.
Men jag var inte beredd att på långpromenaden hem få se en, på riktigt - död kanin, i Tullparken...
Med tårarna strömmande lyfte jag undan den, och la resterna av den trasiga kaninen under en rhododendronbuske. Fortfarande mjuk... : (
Det rosa svartnade...
TY KÄRLEKEN ÄR STARK SOM DÖDEN...
Kanske man måste följa sprickorna i livet, för att hitta rätt...
Sprickan visar vägen.
I strumplästen,
Helene Sturefelt, musikälskare,
- som välsignar både djur och människor, rädda som orädda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar