Paus.
Det är inte så att jag är glömsk.
Det är bara det att jag minns inte vad jag skall komma ihåg...
Nu är det illa.
När stresshormonerna tärt tillräckligt mycket på hjärnan, då börjar den krympa...
Och närminnet försvinner.
Nu tas jag ur trafik. Äntlingen har jag fattat allvaret.
Huvudleden ur led...
FÖLJ MED MIG BORT TILL EN ÖDE TRAKT SÅ ATT VI FÅR VARA ENSAMMA, OCH NI KAN VILA ER LITET.
Markus 6:31
Gäller det oss i kyrkan? Gäller det mig? Får man vila?
Ja. Företagsläkaren har talat strängt, liksom vänner runtomkring.
Varför finns då inte reträtt och retreat som uppdrag, inskrivet och påbjudet i almanackan?
Hur gick detta till?
Hur går det till i Holmsjö?
DET VAR SÅ MÅNGA SOM KOM OCH GICK ATT DE INTE ENS FICK TID ATT ÄTA...
Det är tvåtusen år sedan... Redan då!
Och Status Quo sjunger om den enkelriktade gatan där det kör bilar i båda riktningar... "Two Way Traffic" - och i texten ropar de på "superman where are you?".
Här! Nej visst nej...
Two way traffic on a one way street.
- Varför sitter du här? Gör som jag; jag började med två tomma händer och byggde en fabrik, blev rik och kan göra vad jag vill! Till exempel sitta under ett träd!
- Det gör jag ju redan, sa mexikanaren. - - -
Sitt ned.
Att jobba för mycket, att "ställa upp", är en fälla som kyrkan inte borde locka med.
Messiasfällan. Supermanfällan. James Bond...
Härmed erkänner jag min trötthet!
Bäst att passa på innan hjärnan krympt för mycket...
Härmed erkänner jag min stora längtan efter att få följa med Jesus till en avskild plats och vila. Gå i kloster ett tag. Luta sig mot trygga rutiner och slippa fatta en massa triviala beslut som "när skall vi äta".
Tankar och känslor behövs till annat.
Kom till mig så får du ro... jag menar vila, alltså.
Jag är också en bokstav: H som Helene, som på grekiska betyder "fackla", "den som brinner".
Men jag vill inte vara utbränd!!
Nu går både jag och bloggen ned på sparlåga - men ack så svårt att låta bli glädjen att skriva text och bildsätta med foton!
Står du ut med att vänta på mig?
Kanske läsa nåt äldre inlägg som fortfarande kan ge nån smula?
Och medan jag knycklar ihop lappen med alla roliga inlägg som nu inte blir till, så hör jag Nilla berätta om hur hon liksom sprang runt i en björkskog bland en massa stigar. Jesus försökte få henne att stanna, men hon bara sprang runt....
- Spring dig trött då, sa Jesus, så bär jag hem dig sen. - - -
Sköna hembygdsön i Holmsjö.
Du som är och har alla bokstäver, hjälp mig att vila vid den bokstav Du har välsignat åt mig, i ditt namn:
H som i den Helige Ande, Hjälparen,
H som är Hugsvalaren, den som svalkar min håg och mina sinnen,
H som i Hjärna och Hjärta, som nu slutat kriga.
Reträtt, retreat.
Med sinnesro i själen och gråtsnor i näsan,
Helene Sturefelt
Självporträtt.
Gå i vila älskade du!
SvaraRaderaJag väntar på dig och finns här när du kommer tillbaka. Skynda inte, utan vila i Gud.
Läs psalm 755 Vila i mig <3
Blessings!
väntar gärna på dej Helene, hoppas du får den vila du behöver! Det finns mycket jag ska läsa om av alla dina intressanta o kloka blogginl. Kram från Stina
SvaraRaderaKlart jag väntar tålmodigt på dig kära Helene!
SvaraRaderaJa allting har sin tid - när krigandets tid är slut gäller det att vänta ut det som sedan vill komma -
så sätt dig i lugn och ro som Ferdinand under korkeken och lukta på blommorna.
Kärleksfull Kram från Eva J
Helene svarar med tacksamhet:
SvaraRaderaPrecis som trädgårdsmästaren måste dra sig tillbaka för att utsädet skall gro, så gör även jag.. och hör på omvägar att församlingen blomstrar och att allt fler börjar ta sitt ansvar! Glad!
I min smärta över att tillfälligt ha förlorat min intellektuella kapacitet, övar jag mig i tacksamhet att vila från "ekorrhjulet"...
Och jag har ju varken feber eller gips... bara lite ont om hjärnceller... ; )
Böner för er alla.
HS
Klart att jag väntar på dig! Det finns massor av kärlek och visdom i ditt arkiv om man så skulle behöva!
SvaraRaderaTillåt dig att vila och bara vara nu.
Och kom inte tillbaka förrän du är utvilad, som sagt allt har sin tid.Du kommer märka när det är dags om du bara låter vilan ha sin gång.
Varma kramar!
Vila och tänk på sången "Vila i mig". Kram Karin E
SvaraRaderaTänker på dig kära Helene!
SvaraRaderaOch minns hur det var för mig när jag för arton år sedan gick in i den så kallade väggen av hjärnstress.
Jag mindes inte heller det jag skulle komma ihåg.
Då jag ville säga eller fråga något var jag tvungen, så fort tanken kom, att skriva ner vartenda ord på papper, för en liten stund senare hade jag glömt bort alltihop. Räckte inte att skriva stödord för de sa mig ingenting efteråt.
Jag kunde en period inte formulera hela meningar bara prata med lösryckta ord men inte foga ihop orden till meningar.
Var heller inte kapabel att ta några som helst beslut, inte om den allra minsta mest triviala sak, det gick bara inte.
Alla funktioner i min kropp var satta på sparlåga allt fungerade i slowmotion.
Det är ett smärtsamt och skrämmande tillstånd att befinna sig i, tyckte jag i alla fall.
Jag tror inte någon som inte själv varit där kan förstå.
Jag fann idag en dikt av signaturen Christel som jag sparat, tycker hon uttrycker det bra.
TIDENS LILLA SLAV
Alla dessa måsten,
alla dessa krav.
Människan har blivit
tidens lilla slav.
Det är dags
att protestera.
Vi orkar ej prestera mera.
Sätt en käpp i ekorrhjulet
och kliv av, befria dig
från många krav.
Ta en dag i sänder,
det tar tid innan det vänder.
Men efter ett tag
så äger du din dag.
Din kropp och själ
kan finna harmoni igen
om du bara
kliver av i tid, min vän.
Med Kärlek
Kram från Eva J