UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 31 december 2012

FIKONTRÄDETS SÖTMA


Vad ser du i kristallen?

Det är nyårsafton.
Jag orkar inte leva upp till några förväntningar, utan vi är hemma och tar det lungt. Radiobön på P1 och vid midnatt "Ring klocka ring", samt alla Domkyrkoklockor som ringer in det nya året. Radiomannen Christoffer Murray leder oss över gränsen.

Sitter och funderar på Nyårsdagens evangelium, om Fikonträdet.
Igår såg vi filmen "Avatar" om det fantastiska träd-livet på planeten Pandora.
Men människor, från den döende kulturen på jorden, kom dit för att skövla deras tillgång på energi.

Jag hade hög puls och tårar i ögonen i en och en halv timme... Reklamavbrotten blev en illustration till hela filmen; hur vi lever för att konsumera...

Brutet liv.

Det är den sanningen jag tänker fortsätta föra fram; att vår västerländska kultur är döende - och går mot sin undergång - om vi inte vänder om.
Aldrig tidigare har väl Omvändelsens nödvändighet varit större än nu!

Delar nu mina tankar kring Bibeltexten.

FIKONTRÄDET – Lukas 13:6-9


JESUS GAV DEM DENNA LIKNELSE:
EN MAN HADE ETT FIKONTRÄD I SIN VINGÅRD, OCH HAN KOM FÖR ATT SE OM DET FANNS NÅGON FRUKT PÅ DET, MEN HITTADE INGEN.

DÅ SADE HAN TILL SIN TRÄDGÅRDSMÄSTARE:

- I TRE ÅR HAR JAG KOMMIT OCH LETAT EFTER FRUKT PÅ DET HÄR TRÄDET, MEN UTAN ATT HITTA NÅGON. HUGG BORT DET! VARFÖR SKALL DET TA UPP MARK TILL INGEN NYTTA?

HAN SVARADE:

- HERRE, LÅT DET STÅ KVAR ETT ÅR TILL, SÅ SKALL JAG GRÄVA RUNT DET OCH GÖDSLA. KANSKE BÄR DET FRUKT NÄSTA ÅR. OM INTE, KAN DU HUGGA BORT DET.

Mitt fikonträd börjar om.

Nu ska vi låta trädet tala.

Människan har i alla tider tänkt på träden som en symbol för livet. På gårdarna planterade man förr alltid ett ”vårdträd” som skydd för livet.

Jag tittar på vårt lilla fikonträd i krukan och undrar om någon, efter oss, ska få se det stort och frodigt?
I den bibliska frälsningshistorien nämns de fyra stora träden:
Livets träd, Kunskapens träd, Korsets träd och Livets träd igen.

1. Det första Livsträdet förråddes av människan i paradiset, som blev förlorat för oss.

2. Det andra trädet – kunskapens träd – blev föremål för människans frestelse och syndafall.

3. Det tredje trädet är korsets träd, som är den mänskliga historiens absoluta skärningspunkt, själva återlösningen tillbaka till ett gott liv i försoning och respekt.

4. När Uppenbarelseboken berättar om hur cirkeln sluts, så står Livets träd åter igen i mitten, med blad som är läkedom för folken.

I vår text nämner Jesus fikonträdet. Det omnämns redan i 1 Mosebok i samband med syndafallet – ni minns säkert att det var just fikonlöv som Adam och Eva använde för att skyla sig med.

Första kläderna.

Fikonträdet var med i uppräkningen av allt gott som israeliterna skulle få njuta av i löfteslandet. Uttrycket att sitta ”var och en under sitt fikonträd” var en bild för fred och trygghet.

Här går nyårskvällens alla böner till Mellanöstern... Böner, böner!

När folket avfaller från Gudsgemenskapen och ställer sig själva eller avgudarna i centrum, då hotar Herren med att föröda deras fikonträd.

Det är detta som är bakgrunden till den liknelse som Jesus berättar.

Att inte finna frukt på tre år är allvarligt, särskilt med tanke på att det nio meter stora fikonträdet kan ge frukt två gånger om året.

Vingårdsmannen känner vi igen även i vår tid. Det är han som bara ser till effektivitet och förtjänst. Det är mannen som kräver avkastning även under dåliga tider.
- Varför skall jag annars ha dessa aktier? Sälj och köp nya!

Dålig avkastning.

Och den yxa han vill svinga, leder tankarna till de regnskogar vi skövlar för vinningens skull, eller för att nämna ett närmare exempel: Ojnareskogen på Gotland, som Nordkalk håller på att skövla.

Många aktivister kämpar för skogens och källans överlevnad, med stöd ända nere i Bryssel.
Ber för modiga Sofia och alla fältbiologer, som med sina kroppar stoppat avverkningsmaskinerna. Nu måste lagstiftarna använda sina redskap!

Trädgårdsmästaren i liknelsen är alla de goda män och kvinnor som värnar livet. De som inte skövlar för pengar, eller bara lever för konsumtionen.

Döende kultur.

Naturligtvis tänker sig Jesus också på att vårt hjärta är som en trädgård.

Alldeles för ofta glömmer vi ge vår själ näring genom Guds Ord och Sakrament. Alldeles för ofta låter vi döda grenar sitta kvar och själsligt ogräs växa ända in på stammen…

I Domarboken i Gamla Testamentet står det om Fabeln om Trädens Konung:

HÖR PÅ MIG, SÅ ATT GUD MÅ HÖRA PÅ ER!
EN GÅNG BESLUTADE TRÄDEN ATT SMÖRJA EN KONUNG ÅT SIG.
DE BAD OLIVTRÄDET: BLI VÅR KONUNG! MEN OLIVTRÄDET SVARADE:

- SKALL JAG SLUTA ATT GE AV MIN FETA SAFT, VARMED GUDAR OCH MÄNNISKOR ÄRAS, FÖR ATT ISTÄLLET STÅ OCH VAJA ÖVER DE ANDRA TRÄDEN?
DÅ BAD DE FIKONTRÄDET: KOM OCH BLI VÅR KONUNG! MEN FIKONTRÄDET SVARADE.

- SKALL JAG SLUTA ATT GE AV MIN SÖTMA, FÖR ATT ISTÄLLET STÅ OCH VAJA HÖGT ÖVER DE ANDRA TRÄDEN.

Även vinstocken och törnbusken fick frågan, men ingen ville bli konung över de andra träden.

Inget träd ville stå över de andra.
Inte Gud heller... Ser du?!

Jesu liknelse tycks vilja fråga oss:

Ger din själ sötma? Är din livsgren så nära förbunden med Gud - det stora livsträdet - att Guds egen sav kan rinna igenom dig? Eller, vad är det som hindrar flödet?

Låt oss denna nyårskväll rannsaka våra sinnen och hitta tillbaka till Livets källa och Livets Träd.
Låt oss erkänna för oss själva det som inte varit så bra – när vi inte mött vår medmänska med omtanke, när vi inte sett till våra egna behov och så tröttat ut oss…

Låt oss erkänna att vi inte tagit Guds ord på allvar, så att det fått konsekvens för miljön och den natur vi lever av.

Jesus markerar både allvaret och möjligheten till nystart.

Jag vill att Gud själv ska beskära mitt hjärtas fikonträd, så att det nästa år kan ge av sin sötma, som är Andens frukter:
- Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning - åh, så svårt! Det kan jag inte i egen kraft...

Hoppets blå ljus i prisman!

Men jag tackar Dig, Gud för min sjukskrivning som gett mig vila, vila och VILA.
Ber att denna vila nu ska leda till kloka insikter, att våga sätta gränser, säga nej och hushålla med mina krafter. Ber för dig med.

Tack för Livets träd, Kunskapens träd, Korsets träd och åter igen, Livets träd med läkedom.

Välkommen 2013. I Jesu namn, amen!

Helene F Sturefelt,
- som ska baka en fikonkaka till kaffet!
Nej vänta, nu kommer Maken hem - med en bit överbliven begravningstårta...

Gott nytt År!

söndag 30 december 2012

RYDBERGS TOMTE FRÅGAR


Vem bor på denna gård?

- Midvinternattens köld är hård...
Nej, det töar och slaskar ute, käre tomte!

Jag undrar hur blöt man blir när man cyklar en halvmil i regn, till kyrkan?
Och jag tar gärna den fråga på allvar som Viktor Rydberg låter dig ställa, käre hustomte:

SÅ HAR HAN SETT DEM, FAR OCH SON,
GENOM MÅNGA LEDER SLUMRA SOM BARN,
MEN VARIFRÅN KOMMO DE VÄL HIT NEDER?

SLÄKTE FÖLJDE PÅ SLÄKTE SNART,
BLOMSTRADE, ÅLDRADES, GICK - MEN VART?

GÅTAN, SOM ICKE LÅTER
GISSA SIG, KOM SÅ ÅTER!


Släkten följa släktens gång.

Ja, varifrån kommer människan?
Herr Rydberg talar inte biologi i sin dikt om "Tomten". Det handlar inte om evolution.
Nej, detta är en existentiell fråga, och så vill jag gärna fundera ikväll.

I kyrkan firar vi idag "Söndag efter Jul" med rubriken "Guds barn".
Texter om barn och barnmorskor har lästs, och Jesu vrede över dem som visar bort barnen har blivit förkunnad.

Det sårbara, ömtåliga och tillitsfulla är den troende människans kännetecken.
Såsom barnet vilar i moderns blick, så vilar jag i Guds ögon. Du med!

Som vuxen kapitulerar jag inför insikten att jag inte har kontroll på allt... Det finns något större. Någon Högre... som leder, lyssnar och svarar, stilla.

Tomtens lykta i minneslunden?

Det som gör människan till människa är Anden inuti oss.

Det fantastiska medvetandet, som ligger djupt inom oss, hör ihop med Gud.
Detta medvetande samverkar när alla människor kämpar för livet, för frihet, för miljön och skogarnas existens - och då spelar det ingen roll vad vi kallar oss!

Den lille arge, gråe hustomten har ingen sett...
Hm, det låter ju som när vi talar om Gud, som vi inte heller har sett! ; )

När tomten har tittat till gårdens alla djur i den kalla vinternatten, går han in i huset:

TOMTEN SMYGER SIG SIST ATT SE
HUSBONDFOLKET DET KÄRA
LÄNGE OCH VÄL HAN MÄRKT, ATT DE
HÅLLA HANS FLIT I ÄRA.

BARNENS KAMMAR HAN SE´N PÅ TÅ
NALKAS ATT SE, DE SÖTA SMÅ
INGEN MÅ DET FÖR-TYCKA
DET ÄR HANS STÖRSTA LYCKA!

Och Jesus säger:
- Låt barnen komma till mig och hindra dem inte!
Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, kommer aldrig dit in.

Öppna!

Barnets intuitiva närhet till Gud är vi snabba att fostra bort.

Just nu hjälper Skolverket till... men de kommer att få skriva om lagtexten, så att det inte är någon tvekan att även skolbarn har rätt till en kristen avslutning på terminen, precis så som riksdagsfolket fick, i St Clara kyrka...

Vi vet, innerst inne i vårt hjärta, att vi hör ihop med Gud.
Men vi skapar ett samhälle där vi förminskas till endast biologiska varelser vars mening är att bli goda konsumenter...
Nej, nej, protest!

Köp-religion.

En sådan mänskosyn drabbar även vår syn på naturen - och skogen. Vi mäter allt i förtjänst och ekonomiska termer. Det är då meningslösheten kommer smygande...

TYST ÄR SKOGEN OCH NEJDEN ALL
LIVET DÄR UTE ÄR FRUSET
BLOTT FRÅN FJÄRRAN AV FORSENS FALL
HÖRES HELT SAKTA BRUSET.

TOMTEN LYSSNAR OCH, HALVT I DRÖM
TYCKER SIG HÖRA TIDENS STRÖM.

UNDRAR, VARTHÄN DEN SKALL FARA
UNDRAR, VAR SJÄLVA KÄLLAN MÅ VARA...

Munk-tomtar?

Om Rydbergs tomte någon gång hade smugit sig in även i kyrkan, ja då skulle han kunnat få höra självaste kung David dikta och lovsjunga:

HUR DYRBAR ÄR ICKE DIN NÅD, O GUD!
MÄNNISKORS BARN HAR SIN TILLFLYKT UNDER DINA VINGARS SKUGGA.

TY HOS DIG ÄR LIVETS KÄLLA,
I DITT LJUS SER VI LJUS.
                                                 Psaltaren 36:8-10.

Ja! Det lyser genom döden, till oss.


Här kommer ju svaret på livets stora gåta!
Livets källa är G - U - D....  som är alltings ursprung och början, ja, även slut.
Bokstäverna kan läsas på många sätt: GUD. GOD. DUG.

Du - och Gud.
Ett vi, inte bara enskilda individer. Detta är det goda kollektivet som stavas En Enda Mänsklighet, som jag funnit i den kristna tron, och smakat i nattvarden.

MIDVINTERNATTENS KÖLD ÄR HÅRD
STJÄRNORNA GNISTRA OCH GLIMMA.
ALLA SOVA I ENSLIG GÅRD
GOTT INTILL MORGONTIMMA

MÅNEN SÄNKER SIN TYSTA BAN
SNÖN LYSER VIT PÅ FUR OCH GRAN
SNÖN LYSER VIT PÅ TAKEN
ENDAST JESUS ÄR VAKEN... !?

Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem.

Kärlekens Väg, Torsås.

De varmaste hälsningar,
Helene Sturefelt, tomte-fan, (!?), som blev mycket blöt i cykelregnet.

fredag 28 december 2012

KELTISK MUNKBÖN

Studerar naturen. Lövade snöbollar.

JAG LÄSER OCH SKRIVER
JAG TILLBER MIN GUD VARJE DAG OCH NATT.

JAG STUDERAR SKRIFTEN
GRUBBLAR ÖVER DESS MENING,
JAG SKRIVER BÖCKER FÖR ATT VÄGLEDA ANDRA.

Detta är en bön från den keltiska klostertraditionen på Irland. Kontemplationen var huvudnerven i den keltiska andligheten.
Därför var tillbakadragandet och stillheten en nödvändighet.

Andliga vägledare, eller själavänner, var bland de viktigaste personerna att ha tillgång till.
De var rådgivare, biktfäder och -mödrar och själasörjare.

Husgnagare.

JAG ÄTER LITE OCH SOVER LITE
NÄR JAG ÄTER FORTSÄTTER JAG ATT BE
OCH NÄR JAG SOVER ÄR MINA SNARKNINGAR LOVSÅNGER...

Dessa ord har rubriken "Den gråtande lärde".

Själv äter jag regelbundet och sover så mycket som möjligt, gärna tio timmar, och det händer att Gud talar i drömmen.
Däremot vet jag inte om mina sovljud kan kallas lovsånger precis...

Skogens sköna ljud.


Jag drar mig undan så mycket jag kan, för att hitta Guds röst, som ofta sammanfaller med min längtan efter renhet och klarhet.

Nu så här i "mellandagarna" har jag tagit vara på stunderna av ensamhet, då jag fått vara själv, med mig själv.

Igår gick jag till bäcken och lekte...

Smältvatten i bäcken.

... tog bort löv som hindrade flödet och fick som belöning höra den lilla bäcken porla med stor glädje!
Längre upp i skogen såg jag hur den översvämmade stigen tappades på smältvatten... Kände mig som en stolt skogvaktare.

Och jag ber:
- Käre Gud, ta bort allt det skräp som hindrar flödet i mitt liv, i mina barns liv, i församlingens liv...


MEN JAG GRÅTER ÖVER MINA SYNDER
FÖR JAG KAN INTE GLÖMMA DEM.
O MARIA, O KRISTUS, HA FÖRBARMANDE MED MIG SJÄL.

Frostvatten. Frusna tårar.

För er som läser min blogg ofta, är det nog tydligt att profeterna i Gamla Testamentet är mycket viktiga för mig.
Deras rop på sanning står i bjär kontrast till den verklighet vi lever i, styrd av kommers och reklam.

Marknaden drog igång julen strax efter Allhelgona. Då hade vi i kyrkan inte ens satt upp adventsljusstakarna...
Nu, när vi äntligen är inne i jultiden, ja då har marknaden reat ut sina vinterprodukter i den vansinniga rallyrean i mellandagarna.

Julen varar ända till påska... men marknaden har då förlänge sedan tagit fram sin vårkollektion.
Vi lever i otakt.
Marknaden tar ut allt i förskott, medan vi i kyrkan istället efter-firar; t ex "Söndagen efter jul", "3:e söndagen efter Trettondedag Jul" och så vidare.

Jag vill inte vara en "kund"!

När jag rensade skogsbäcken från löv och pinnar, tog vattnet fart.
Det som låg hindrande längre ned drogs med i kraften, och spolades iväg.

Så känns det ibland för mig att leva i vår tid, där kyrka och marknad är i otakt. Man spolas med, mot sin vilja.

Eller som en dam sa på konditoriet:
- När kommer fastlagsbullarna?
- Till nyår.
Suck. För-sig-kommet eller efterblivet? Både ock.

Trångt. Eller vidsynt?

Nästa keltiska bön heter "Det kristna livet".
Texten är hämtad från en större textsamling för vägledning och målsättning för klosterlivet.

VAD ÄR DET SOM ÄR BÄST FÖR DET KRISTNA LIVET?
ENEKLHET OCH MÅLMEDVETENHET.

EN VÅRDSLÖS KRISTENHET, SOM INTE VILL VETA AV NÅGOT BESVÄR
KOMMER ATT PRÖVAS HÅRT I ELDEN
OCH FÅ LITEN BELÖNING I HIMLEN.

EN AKTIV KRISTENHET, SOM TAR AVSTÅND FRÅN BEKVÄMLIGHET,
FÅR EN LÄTT PRÖVNING I ELDEN
OCH STOR BELÖNING I HIMLEN.

Vad var bekvämlighet på 500-talet?
Vad tänkte skrivaren på när han skrev dessa ord?

Författaren hette Colman Mc Beognae (555-611) och var elev till S:t Columba och grundare till klostret Lann Elo på Irland.

Nypon vid bäcken.

VAD ÄR BÄST FÖR SINNET?
VIDSYNTHET OCH ÖDMJUKHET,
TY ALLA GODA TING FÅR RUM I ETT ÖPPET OCH ÖDMJUKT SINNE.

VAD ÄR VÄRST FÖR SINNET?
TRÅNGSYNTHET, INSTÄNDGHET OCH AVSKÄRMNING,
TY INGET GOTT FÅR RUM I ETT TRÅNGT, STÄNGT OCH AVSKÄRMAT SINNE.

Så får mer än tusen år gamla ord vara till vägledning för stressade nutidsmänniskor.
Hm, jag räknar inte mig själv till den skaran, ty jag har ju hoppat av hjulen. Men inte julen.

Vilken årstid är detta?
Snöade lövbollar.

Må ditt livshjul snurra lagom fort, så du inte missar julens budskap.
God hjul...

Helene Sturefelt, som fotograferade tillbakadraget, i stillhet, i Gullberna Parks bokskog.

torsdag 27 december 2012

NÅGRA JULKLIPP


Krubban i Torsås.

En normal torsdag!
Här gäller det att passa på att uppleva julen själv, nu när lugnet lagt sig.
Vad var det som hände egentligen?

Först ett videoklipp från Heliga Kors kyrka i Ronneby med julgospel. Autentiskt dåligt ljud med autentiskt oroliga konfirmander som skruvar på sig.
Staffan Sundås leder:

http://www.youtube.com/watch?v=nAiA3RSduRo


Och sen den moderna varianten av julevangeliet där Maria och Josef meddelar sig på Facebook att nu är nåt på gång....
Hoppas du klarar danskan.

http://www.youtube.com/watch?v=knlS_wMV-rc


Julklipp.

Helene Sturefelt

onsdag 26 december 2012

SANNINGEN SPLITTRAR


Levande ljusbåge i Torsås kyrka.

Julottan från Skara Domkyrka var mycket fin, som sändes på TV.
Troende människor läste med auktoritet Guds ord rakt in i morgonsoffan, där jag låg med filt om benen, andligt hungrande.

I förra inlägget skrev jag om befrielsen att slippa vara i centrum för julklapps-sentimentaliten.
Anders Alberius, domprost i Skara, tog tanken ett steg vidare:

- Men i Guds ögon är människan absolut i centrum!
Det var för din och min skull som Gud blev människa, ett barn, för att vi sedan skulle kunna bli barn, hos Gud - - -

Det känns i hjärtat när det är rätt.
Detta var goda ord, sanna ord, och gemenskapen runt Jesus Kristus lyste i deras ögon.

Gemenskap runt Jesus.

Så gick Juldagen och Annandagen kom, med ett betydligt kärvare budskap.
Därför blir rubriken ikväll:
Sanningen splittrar - eller - Skjut inte budbäraren.

Från det gulliga Jesusbarnet i krubban, till vuxna Jesus, som i krisen markerar att det är fullständig lojalitet som gäller.

Bibeltexterna är mycket tuffa - vi ska strax titta på dem - och i min egen historia konstaterar jag att det idag är 10 år sedan då en mycket svår familjesplittring drabbade oss, lagom till julekaffet...
- Det är slut.

Den mänskliga lojaliten hade nått sin gräns. Det gick inte längre. Frågan är då vad Sanning är, och från vems perspektiv?

Om du vill ha kvar den romantiska känslan från dagens långfilm med Lady & Lufsen, så ska du inte läsa vidare. Roligt att du var här en stund.

Kärlek som förenar.

Med lätt ångest i magen citerar jag dagens evangelium, som jag lyssnade till i Torsås kyrka, där fotona är tagna idag.

JESUS SADE:
- JAG HAR KOMMIT FÖR ATT TÄNDA EN ELD PÅ JORDEN. OM DEN ÄNDÅ REDAN BRANN!
MEN JAG HAR ETT DOP JAG MÅSTE DÖPAS MED, OCH JAG VÅNDAS INNAN DET ÄR ÖVER.

TROR NI ATT JAG ÄR HÄR FÖR ATT SKAPA FRED PÅ JORDEN?
NEJ SÄGER JAG, MEN SPLITTRING!
TY DÄR FEM BOR I ETT HUS SKALL DE I FORTSÄTTNINGEN LEVA SPLITTRADE...
Lukas 12:49-53.

Församlingen sjöng sitt "Halleluja", men prästen sa:
- Det är inte lätt att sjunga så efter Lukas magstarka text...

I Småland säger man ofta "Hu ja!" som förstärkningsord. I mitt stilla sinne blev det nu till ett "Hu-lleluja"...

Hulleluja...

För att förstå detta, är det alldeles nödvändigt att skilja mellan Uppmanande text och Berättande text.

Jesus säger inte att han vill splittra.
Han säger inte heller att vi ska splittra gemenskaper.

Nej, jag uppfattar det så att Jesus beskriver en konsekvens av tron.
Ja, den splittrar, men skapar fred med Gud.

Synden vill skilja oss från Gud, men Gud vill skilja oss från synden.
Alltså, från vilket håll kommer sannningen? Och från vilket håll kommer splittringen?

Ondskan splittrar goda miljöer.
Godheten splittrar negativa miljöer och drar en tillbaka till ljuset.

Titta noga.
Själva Liljeholmens brinner...

JAG HAR KOMMIT FÖR ATT TÄNDA EN ELD PÅ JORDEN!
ÅH, OM DEN REDAN BRUNNE...!

Att brinna för sanningen... Det är varmt, men inte skönt.
Det ryker och svider för att det som är bestående skall bli luttrat.

Nej, det är inte roligt att vara tänd av den elden. Sanningens Guds-eld.
Profeterna protesterar hela tiden, det gör för ont.

Profeten Jeremia klagade:

VARJE GÅNG JAG TALAR MÅSTE JAG ROPA, MÅSTE JAG SKRIKA:
- VÅLD OCH FÖRTRYCK!
JA, MIG HAR HERRENS ORD VÅLLAT STÄNDIGT SPOTT OCH SPE.

MEN, TÄNKER JAG:
- JAG BRYR MIG INTE OM HONOM, ALDRIG MER SKALL JAG TALA I HANS NAMN!

DÅ BLIR DET I MITT BRÖST SOM BRANN DÄR EN ELD, INSTÄNGD I MITT INNERSTA.
JAG FÖRSÖKER STÅ EMOT, MEN FÖRMÅR DET INTE... 
Jeremia kap 20:7-11, dagens GT-text.

Skjut inte budbäraren när han kommer med sanningen!
Rannsaka dig själv istället. Utan prestige, i lugn och ro.
Jag funderar också...

Släck inte Guds eld.


 I Tom Wrights Lukas-kommentar står det:

- Om Guds rike skall komma till jorden, "såsom i himlen", då ingår det i kyrkans profetiska roll att tala sanning.

Om vi, liksom Jesus, märker att vi tycks orsaka splittring - och att vi själva hamnar mitt i krisen - så måste det få vara så.
Vad annat kan vi vänta oss?

Skiljer snön från gräset.

- Följer du med på julbönen? Eller midnattsmässan?
- Nja...
Trötthet, ovilja och däst bekvämlighet splittrar familjen på julen. Grupptryck. Känner du igen det?

Det är inte lätt att vara ett vittne för tron. När man kommer hem från kyrkan, är det jättesvårt att återge allt det fina som hände där.

I predikan i Torsås sades det:

- Vi kan inte blända de intellektuella med skarpsynt glans. Det vi har att komma med är kärleken från en Gud, som använder åsnor och som föddes i ett smutsigt stall... vars livsöde var att Döden Dö på korset för att ta bort världens synder och sedan uppstå till evigt liv.

Det är inget populärt tal precis... Då är det lättare att tiga och vara tyst.

Men om de första kristna hade varit tysta, då hade budskapet om Guds kärlek gått förlorat!

Alltså, våga tala. Berätta det du själv har funnit! Sätt ord på det.

Nej, tron har ingen Genväg.

Att dö för sin tro.
Inte att döda för sin tro!!!

Den meningen använder jag ofta som nyckel för att förstå sammanhangen.

Stefanos dog för sin tro, på Gud.
Saul dödade för sin tro, på samme Gud, men som han missförstod...

Skillnaden var att Stefanos hade mött Jesus i sitt hjärta och var fylld av kärlek till mänskorna, en kärlek som sanningen föder.
Saul hade ännu inte mött Jesus, men en tid senare uppenbarades ett ljus för honom, han blev blind, och kom till omvändelse.

Han hade använt sanningen från fel håll... från maktdemonstrationens håll, från förtryckarens håll... och det är inte av Gud.

 V ä n d k o r s ...

När stenarna haglade över Stefanos, sade han:

- HERRE JESUS, TAG EMOT MIN ANDE.
HERRE, STÄLL DEM INTE TILL SVARS FÖR DENNA SYND.
OCH MED DE ORDEN DOG HAN.
                                                           Apostlagärningarna 7:60

Den förlåtande attityden kan bara Kristus ge.
Nu är vi mycket långt bort från dagens självmordsbombare, som inte alls är martyrer, bara mördare... Böner, böner!

Vi avslutar detta blodröda inlägg.

Av kärlek. Ända in i döden.

De första martyrerna, vittnena, var inga hjältar, som med heroisk min kunde stå ut med glåpord och plågor.

Nej, det var människor som du och jag, som säkert hade gråtit mycket i sitt lidande - inte de fina, stilla tårarna utan den stora hulkande gråten - i förtvivlan över lögner, svek och förtal.
Vissa dagar är gråtdagar...

Visst, det är lättare att stanna kvar i sina livslögner, men förr eller senare spricker det.
Det går inte att fly från sanningen hur länge som helst. Varken när det gäller Gud eller relationer.

Suck.
Ju förr desto bättre att våga möta den sanning som kommer från Gud, och som har kärleken som mål.

Så jag ber om en sanning som ska vara läkande.
Och jag fortsätter ropa, allt medan regnet töar bort det sista av decembersnön.

Tänd mig på nytt.

Helene Sturefelt,
- som sårat och blivit sårad, som förlåter men också behöver bli förlåten.
Imorgon är det en annan dag.

måndag 24 december 2012

JULEN INTE FÖR BARNEN...


För barnen? Och vuxna?

Julen är barnens högtid...
Vem har sagt det?

Är julen en barnslig högtid, något som vi har litet lätt överseende med?
Eller menas det att det är bara familjer med barn som kan fira jul?

Det är julafton och paus i firandet.
Josef och Maria tog åsnan till Betlehem, vi tog gröna pulkan till kyrkan och drog den genom snöslask och grus. Mest grus...

Det ska gå!

Julen är inte barnens högtid. Julen är BARNETS högtid! Alltså i bestämd form singularis!
Det är inte vilket barn som helst, men det vet du.

Jag har många jular bakom mig där jag sett vuxna i olika konstellationer utnyttja barnens närvaro.
De små gulliga gör att de vuxna kan vara lite mer avslappnade, lite mer naturliga och inte så prestigeladdade.

Jag vet hur det känns att ha den rollen, att växa ur den rollen och att sedan kämpa med att hitta en annan roll i livets julspel.

När jag blev kristen på allvar, slapp jag fokus på julklapparna och på mig själv. Förväntningar som alltid översteg verkligheten fick landa hos det där BARNET i krubban.

De vuxna lurades. Det var inte alls vi som var i centrum - det var ju Jesusbarnet!

Ängeln dirigerar.

Så härligt det var att komma till kyrkan idag - samling runt krubban kl 11 för de minsta.
Barnen fick hålla de olika figurerna och komma fram, allt eftersom prästen berättade julevangeliet.

Vi satt och höll en figur som antingen var Josef, eller en herde...
Hoppsan, Maria blev ihop med herden i år... aj aj. Josef fick stå ute och vakta fåren...

Barnen samlades kring barnet. Och vi vuxna fick näring till själen - och det lilla barnet inom oss själva.

Tecken i skyn.

Vilken ingång Gud valde att göra i världen. Största möjliga svårigheter!

En ung, ogift kvinna... som gravid ska åka pulka, nej åsna elva mil till Betlehem...
Alla hotell är överfulla p g a skattskrivningen... de får sova i ett garage, eller stall var det, hos djuren.
Vem skulle acceptera det? Vad säger Landstinget?!

Och jag tänker att just detta sätt att ta sig in i världen, ger varje "hopplös" människa hopp.
Gud kommer verkligen på våra sämsta villkor, för att hämta oss under ifrån och dra oss uppåt, upp mot ljuset.

Dopp i grytan.

Med hjärtat fyllt av glädje och skorna fulla av snö, stod vi snart hemma i hallen - vi fick skjuts hem, tack! - och en stund senare satt vi och tittade på Kalle Anka.
Den yngre generationen fattar ingenting:
- Vi har redan sett den en gång...
Men det är ju rituellt!

Plötsligt började kritiska röster höras om detta tecknade tidsdokument:

Tomtarnas julverkstad där dockorna är bortklippta, liksom den kozac-hoppande juden...
Små lustiga dvärgar bär den store mannens säck - hets mot folkgrupp?
Men de lustiga kineserna är kvar - rasism?
Noaks ark kommer farande - religionsfrihet tack!
Renar som flyger - naturvetenskapligt vidrigt!

Det fortsatte med Kalle Anka som paparazzi... och våldsamma boxslag - är det lämpligt för de små att se? Hugg och slag vid fågelexpeditionen...

Janne Långbens oansvariga bilkörning kan inte vara lämpligt att se för körkortsintresserad ungdom...
Och så vidare.

Ingenting gick igenom familjen Sturefelts svidande kritik.
Endast Robin Hood får pluspoäng och en liten välsignelse, och fredlige tjuren Ferdinand förstås.

Du é bäst.

Nej, julen är inte för barnen...
Julen handlar om BARNET - Gud som lägger sig själv i våra händer, för att väcka vår kärlek tillbaka.

Nu väntar den glada julklappsleken där vi kastar tärning om klapparna, tar och ger, i sann kapitalistisk anda, men med god kristen avslutning, i största möjliga givmildhet.

Och jag konstaterar att min trötta snöskottarkropp och utmattade hjärna får vila, allt medan jag lever ett oändligt rikare liv inuti - ty i hjärtat finns valv efter valv som öppnar sig...

... för den Gud, som vågar utsätta sig för vårt val; ska jag ta emot Honom, eller inte?
Jag vill. Även i år.

Keramikkorset i Kungsmarkskyrkan.

Till dig som inte har någon biologisk familj eller som inte har biologiska barn, sänder jag en särskild hälsning att vi återtar julen som en vuxen högtid.
Inkarnationes mysterium får inte försvinna bakom tomtemasker eller sentimentalitet.

Och det är inte heller "familjens" högtid i det där kärnfamiljsmyset som utesluter andra.
Det finns ju knappt några kärnfamiljer kvar... Omsorgen sträcker sig mycket längre.

Både familjebegreppet och barnbegreppet blir så mycket större tack vare Josef och Maria i stallet - eller var det herden som var pappa... Nej, nu blir det rörigt igen...

Självporträtt.

GOD JUL!
Önskar Helene Sturefelt, mycket barnslig, men ändå så hemskt gammal...

söndag 23 december 2012

MARIA TALAR genom heliga BIRGITTA


Krona och kors.

Det är uppesittarkväll med jungfru Maria och heliga Birgitta.
Varför nöja sig med mindre när helgonen finns runt hörnet?

Det gäller att krångla sig igenom den här familjehögtiden så smidigt som möjligt, där det sociala samspelet sätts på högsta prov...
Helgonen är mer pålitliga.

Framför mig, bland alla julklappssnören, ligger boken med Heliga Birgittas himmelska uppenbarelser uppslagen.
Hon fick ta emot budskap från Maria, Guds moder.

Budskap från julstöket: apelsinpinnarna klara.

Det är ju 4 advent - Marias söndag - därför vill jag lyssna till vad hon sa, och samtala om det.

Tidsmixen är total med radio P4 i bakgrunden, där bäste Thomas Deutgen gör allt för att ge oss lite julkänsla.

MODERN TALADE TILL SONENS BRUD (församlingen, d v s du och jag) OCH SADE:
- SÄG MIG VAD DU HAR I SJÄLEN?

Käraste Guds moder Maria, det är svårt att sätta ord på själens innersta känslor. Det som plågar en, är ofta tabubelagt...

Heliga Birgitta uttryckte sig så här:

- TVÅ TING FRUKTAR JAG, MIN FRU:
FÖR DET FÖRSTA MINA SYNDER, SOM JAG EJ BEGRÅTER OCH EJ GÖR BÄTTRING FÖR, SÅ SOM JAG VILLE.

FÖR DET ANDRA BEDRÖVAS JAG AV ATT DIN SONS OVÄNNER ÄR SÅ MÅNGA...

Lilla Birgitta möter jungfru Maria.
Klostret i Vadstena.

Käraste Maria, denna bön är så typiskt kvinnlig... Alltid ska vi ta skulden på oss. Jag orkar inte det!

Det finns så många män som orsakar så mycket sorg i familjerna.

Alla de som inte ger sin kvinna uppmärksamhet och uppskattning... De män som tar allt för givet. Män som glömmer prata på riktigt med sina barn, och visa känslor. De som tror sig vara världens centrum... men som köper en present för att släta över.

Känner du igen det?
Men så var väl inte Josef? Han var ju både äldre och klokare... Eller?

DÅ SVARADE JUNGFRU MARIA:
- MOT DET FÖRSTA GER JAG TRE LÄKEMEDEL.

1. Betänk att din själ lever evinnerligen.
2. Tänk på Guds barmhärtighet, ty ingen är så syndig att Gud inte kan förlåta.
3. Betänk för det tredje hur stor ära själen har, som utan ände lever med Gud, och i Gud.

Käraste Guds moder, jag vet att Gud Fader förlåter. Men hur ska vi orka förlåta mannen hans underlåtelses synder?

Och käraste heliga Birigitta, när din älskade Ulf hade gått ur tidslinjen, då började ditt liv...

Heliga Birgittas reklikskrin.

Så var det det här med alla dina fiender...

Du vet att jag har skrivit en tidningsartikel till kristendomens försvar, mot okunnigheten och oviljan.
Jag har fått både fin respons av tacksamma människor, men också en generad tystnad, samt motstånd, förstås.

Förlåt att jag inte begråter mina synder bättre - men det här är ju ingen dagbok - dem behåller jag för mig själv, i bön och bättring.

Välsigna skolan och kyrkans samarbete i nutid, men... hur ska vi stå ut när sinnena snöar igen?

Och då tänker jag snarare på de laglösa i mc-klubbarna, de våldsamma islamisterna och de profithungriga multinationella företagen, som hånar din existens med sitt sätt att leva.

OCH MOT DET ANDRA - ATT GUDS OVÄNNER ÄR SÅ MÅNGA - GIVER JAG DIG OCKSÅ TRE LÄKEMEDEL:

1. Överväg att din Gud och deras Skapare är domare över dem, och de skall aldrig döma honom mera.
2. Ja, de är fördömelsens barn, därför bör vi framför allt predika för dem, ty det kan finnas några som bland dem blir Herrens barn...
3. Betänk att de onda tillåtas leva till de godas prövning.

Birgitta står ut med snöbollskriget. Eller?

Heliga Birgitta, du mötte också stort motstånd men talade med Guds Ande, mot självaste påven, när han var på hala vägar.
Du är en förebild och du ingjuter mod.

Da´n före Doppareda´n... då övar jag mig nu i tacksamhet över alla motståndsmöten.
Jag ber för dem som är likgiltiga inför Dig, dem som retar sig på Dig, för dem som missförstår vem Du är och hindras av tankar som låser sig.

Tack himmelske Fader för att Du alltid är mäktig att möta den värsta skinnknutten, den räddaste vapenbrodern och den girigaste aktieägaren, och förvandla honom eller henne till ditt barn!

Tack för att det inte finns någon fördömelse som är så mörk att Du inte kan nå dit.

Lätt att bli tillplattad.

Doften av pepparkakor sitter i gardinerna och katten har trasslat in sig i julklappssnörena.

Imorgon ska vi ta pulkan till samlingen vid krubban, ja släden är trasig.
Julen är oberoende av känslor.
Men julen behöver Helig Andes närvaro - annars blir det ingenting av någonting.!


Maria i Koranen, som beskriver hur
Jesus fick bekräftelse genom Helig Ande!

Lukas evangelium låter ängeln förklarar för Maria.

HELIG ANDE SKALL KOMMA ÖVER DIG
OCH DEN HÖGSTES KRAFT SKALL VILA ÖVER DIG.
DÄRFÖR SKALL BARNET KALLAS HELIGT OCH GUDS SON.
                                                                          Lukas 1:35

Helene Sturefelt, som skottat tre gånger idag, ty julen står för dörren.
- Åh, nu kommer min man körande genom snöovädret med mjölk till barnbarnen! Välkommen hem, käraste!

Negerbollar. Nej!! Lerkakor...