Prästkvinna och Radioman i samarbete.
Frågan är om man kan blanda frälsning med foxtrot, böner med bugg... som Thomas Deutgen skrev bakpå boken om Ulvsmålafestivalen.
Vad är medlet, och vad är målet?
Lyssna på intervjun i radio P4 Blekinge, där Thomas Deutgen och jag förklarar hur vi tänker:
3 oktober 2011, kl 10.30 - men spela fram till kl 10.40 så slipper du gamla nyheter.
http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=63&date=2011-10-03
Thomas med sin fru Anna Deutgen.
När jag arbetar med gudstjänster så är målet mötet mellan människor och Gud.
Medlet är musik av alla dess slag.
Anna, Thomas och jag valde ut några dansbandslåtar + andra välkända sånger som skulle kunna passa i en gudstjänst för ovana.
Det är viktigt att känna igen sig när man vågar sig över kyrkans tröskel...
Följ med på ett bildspel från Fredrikskyrkan, söndagen den 9 oktober på MUSIK MED LÄNGTAN.
Även den duktige musikalartisten och trubaduren Jens U Nilsson var med.
Kajsa Gabrielsson, från Centrumföreningen i Karlskrona, fotograferade.
Thomas kommenterade sångerna på sitt fyndiga och varma sätt.
- Inte alla dansbandstexter är bra, en del är rent usla - "ett träd är ett träd och en sten är en sten"... - men det finns många som ligger nära bibelordet.
Jag återger min enkla predikan, som inspirerades av Thomas fråga:
- Ser alla himlar likadana ut? Är det skillnad på min himmel, er himmel och Helenes himmel?
Reflexion.
Vi har fått lyssna till "Du har gjort min gråa värld ljus", "Österlen", "Tårar från himlen", "Ut mot ett hav", "Du måste finnas" och "Fattig bonddräng".
Gemensamt för alla sångerna är en längtan att det skall finnas en mening med livet, bortom alla mode- och inredningstrender... att det skall finnas en Gud som älskar mig - både i detta livet och när jag dör och även där på andra sidan!
När jag hör Annas tolkning av Lasse Stefanz "Det föll tårar från himlen", avskalad och i lugnt tempo, då tänker jag att det i varje kyrkbänk sitter minst en med brustet hjärta - inklusive Gud...
Vem ska vi gå till när livet gör oss illa?
Blicken faller på korset och jag ser den smärta som Jesus bär.
I fredags var jag i Heliga Birgittas Klosterkyrka i Vadstena och fick höra hur hon som barn pratade med Jesus, i sin bön. Med tårar i ögonen frågade hon honom:
- Vem har gjort dig detta?
- De som inte älskar mig, svarade Jesus.
Tänk om Gud också har ett brustet hjärta? Tänk om det är brustet p g a de svek vi orsakar varandra, Moder Jord och Gud själv i vår misstro på hans kärlek...?
Anna Deutgen lyser av kärlek.
För mig är det så att Jesus på korset markerar ett slut på alla offer, alla svek.
Han dödar döden med sin död!
Ja, Jesus förvandlar döden till liv genom sin uppståndelse.
När allt det svåra får en smak av förlåtelse, då är himlen nära!
När alla misstag omfamnas i en försoning av äkta kärlek, då är himlen nära.
Eller som det var för fattig bonddräng när han stod där framför Guds tron, lite skamsen över vad han gjort fel i livet - där fanns barmhärtigheten och Herren Gud klädde honom i den vita försoningsdräkten. Vilken glädje i himlen!
Jens U Nilsson gestaltar "fattig bonddräng".
Jag läste ett stycke ur Ulvsmålaboken, där Målle Lindbergs himlasånger om evigheten fick denna tolkning:
- Evigheten är en annan dimension, bortom tid och rum. Det är ingen klocktid, ingen plats utan ett tillstånd, där nuet råder totalt.
Då skall kampen mellan gott och ont vara över. All ondska och orättvisa möter Guds ljus.
I evigheten finns bara ren kärlek.
Jaha, då får inte jag plats där, kanske du tänker. Jag visste det var en hake...
Gud, hjälp mig. Kyrie eleison.
Men nej, jo, hur var det nu? Våra egna prestationer kan aldrig ge oss en "biljett till himlen". Precis lika lite som att barnen är välkomna hem bara om de varit snälla...
(Just då gnällde en liten bebis till i kyrkan, märklig tajming.).
Det finns ett uttryck som heter "ikläda sig Kristus". Det som Jesus har gjort för oss, gäller var och en. Har vi en gång burit försoningens vita dopdräkt, då får vi sätta tro till orden, att det verkligen gäller oss! Dig och mig.
Det smakar himmel när ett andligt hungrande hjärta tar emot Guds kärlek. Då läker såren, ett efter ett.
Himmel är när vi kommer till insikt som att Gud hela tiden omsluter oss, likt luften vi andas.
Och när vi tror oss söka honom, är vi redan funna av Honom.
Tryggare kan ingen vara. Psalm 248.
Från foxtrot till frälsning. Från fyr-takt till tre-takt!
4 är jordens tal, 3 är Guds tal. I himmelen dansar man säkert vals! ; )
Ja, nog spritter det i benen när himlen så landar i hjärtat - oavsett om det är i Österlen eller i Karlskrona!
Kyrkofadern Augustinus sa på 500-talet:
- Människa, lär dig dansa, annars vet änglarna i himlen inte vad de ska göra med dig.
Amen!
Gudstjänsten avslutades med en underbar tolkning av Bred dina vingar, helt a capella, och till allra sist: "De sista ljuva åren" förstås.
- Man kan dansa till denna låten och hålla om varandra i 7 minuter, eller för resten av livet, sa Thomas. Många gånger har jag hört mänskor kommentera hur viktig denna Lasse Stefanz låt är för dem, till tröst och glädje.
Som en profan psalm, tänkte jag och såg den gamla kvinnan som just blivit änka...
Med stor värme förmedlades trofasthet och hoppfullhet inför en nästan fullsatt Fredrikskyrka.
Det här var verkligen välsignat. Tack Gud.
Dansbandsprästen
Helene Sturefelt
Artisterna tackas.
Undrar vad Anna skriver på sin blogg Gullsvansar och Kärlekslimpor?
... Det smakar himmel när ett andligt hungrande hjärta tar emot Guds kärlek. Då läker såren, ett efter ett ...
SvaraRaderaDet du skriver här ovan är lättare sagt än gjort. Åtminstone för mig!
Helene svarar:
SvaraRaderaHm, det är verkligen lättare sagt... än gjort... jag håller med dig.
Det tar tid. Kärleken behöver mycket tid. Och Gud skapade inte stressen.
Alla orden jag skriver är självupplevda. Men, kära nån, det har tagit ett helt liv att komma dit! Och kan jag visa vägen för dig, så gör jag gärna det.
Läs nästa inlägg, där tron plötsligt blev till liv hos en gammal kvinna.
De varmaste hälsningar,
HS