Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 28 februari 2011

MORDET PÅ OLOF PALME

Sydöstran 28 mars 2011.

Runt om i landet högtidlighålls minnet av mordet på Olof Palme.
Det är 25 år sedan han mördades på öppen gata.
Här är min enkla minnesbild.

1986 var jag student i Lund. Vi hade sedan länge planerat en husfest lördagen den 1 mars.
När beskedet nådde oss att stadsministern var mördad, spred sig samma overkliga känsla som överallt i Sverige.
- Det kan inte hända! Inte här!

Det var som om alla dåliga våldsfilmer blev verklighet.

Och i vår lilla värld var frågan:
- Ska vi ställa in husfesten eller genomföra den?
Vad skulle Olof Palme tyckt?
WWJD - What Would Jesus do?

Ska livet fortsätta när katastrofen inträffar?
Både ja och nej.
Det måste stanna upp, till eftertanke.
Men samtidigt behöver vi mat och närhet.

"Älskad och hatad".

Just nu i Libyen uppmanas yrkesfolk att gå till sitt arbete för att samhället inte skall stanna av.
Det är viktigt att bagarna bakar sitt bröd till folket, så att de orkar hålla ut tills demokratin segrar.

Tomegapsgårdens studenthem beslöt till slut att genomföra festen.
Det viktiga var att man kom samman och träffades, för att prata om vad som hänt.
Det blev ingen dans precis den kvällen, men samtalen var viktiga.

Jag minns att jag som barn var rädd för Olof Palme.
Så fort TV visade något reportage, såg jag en arg människa gunga på tårna och säga aggressiva och utmanande saker.
Jag är inte politiskt skolad, det dröjde lång tid innan jag förstod hans betydelse, både för inrikes- och utrikespolitik.
Med resepkt firar jag hans minne idag.

Ännu har ingen kunnat axla hans ledarskapsmantel.
Jag vet vem jag skulle vilja se som partiledare för socialdemokraterna - nämligen en kollega och mycket skicklig skribent:
- Helle Klein.

Vem kan ta över?

"Tänk på döden" står det på porten till ett kyrkogårdskapell.
Vår tid gör allt för att fly detta oundvikliga faktum.
Men det verkar som om de som har döden med i livet som en levande faktor (!) lever mer realistiskt och äkta.

Döden är vår bästa läromästare vad gäller att skala bort oväsentligheter.
Döden lär oss ta vara på tiden. Och varandra.

Predikarens bok i Gamla Testamentet är full av sådana här uttryck.

"Vad som är slutet för envar må alla levande betänka".

Ordet "Tomhet" återkommer gång på gång.
Inte roligt att läsa...
Man kan tro att Predikarens författare menar att livet är meningslöst.

"Fåfängligheters fåfänglighet! Allt är tomhet!"

Men det hebreiska ordet som används betyder snarare "övergående" eller "begränsat".
Det är stor skillnad mellan meningslöst och begränsat, läser jag i en kommentar.
När vi förstår att tiden vi har fått är begränsad, och att vi inte kan göra något åt det, blir den paradoxalt nog fylld av mening, skriver Robert Eriksson.


återkommer-lljö b..............
F´låt, telefonen ringde. Fick ett dödsbud..... usch, så konstigt...


Begravnings-knäcke...

Förrförra veckan låg denna hälsning på stolen i begravningskapellet...
Ett begravningsknäckebröd och ett varmt leende från en av våra underbara begravningsentreprenörer, som gör svåra stunder lättare att ta sig igenom.
Tack Bjarne!

Vill avsluta med Predikarens vackraste ord:

"Allt har Gud gjort skönt för sin tid.
Ja, Gud har också lagt evigheten i människornas hjärtan,
dock så att de inte förmår till fullo fatta det verk som Gud har gjort."
Pred. 3:11.

Gud, tack för evigheten. Amen.
Helene Sturefelt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar