INNAN INNANFÖR

Enhetsljus.

"De vill bli ett, i kroppen och själen.
Och i anden!

Det är söndag, Herrens dag. De låter den sköna liturgins ord sjunka in.
Gudomliga ord tar plats, verbi divina.
Jesus sa:
- Jag och Fadern er Ett... så att ni alla ska vara Ett...
- Så får ni del av Ett och samma bröd... i andens Enhet.
- Ni är inte längre två, utan Ett..

Enhet är andlighet.
Vem tillhör kroppen? Gud eller min livskamrat?"
Båda.

Du har läst ett utdrag ur boken "DEN LÅNGSAMMA KÄRLEKEN".

Vass skog.

Är du en sådan person som ofta känner dig utanför?
Man platsar inte, är fel...
Om jag kunde, skulle jag sjunga Tomas Boströms sång för dig "INNAN INNANFÖR".
Texten rör vid hjärtat:

"INNAN VERKLIGHETEN VAKNAT
HAR DU VAKAT ÖVER MIG.
INNAN FÖRSTA ANDETAGET
HAR JAG ANDATS DJUPT I DIG.

INNAN INNAN INNANFÖR
BOR DU IN MITT HJÄRTA."

Att äntligen få en livskamrat är att komma "innanför".
Eller, att äntligen landa i Guds-tron är verkligen att komma "innanför" livets skjorta!

Man talar ju ofta om att "komma ut" med sin sexuella läggning.
Men vad gäller tro, så handlar det att "komma in"!
- - -

Jag möter så många som bara betraktar tillvaron.
Livet verkar vara en dålig film där de inte fått någon roll tilldelad...
Människa, vet du inte att Gud har skapat dig till huvudperson i ditt eget liv!

Var inte rädd för din styrka.
Var god, tag plats, dörrarna stängs, nu går livets resa!
Är du med?

Huvudperson.

"INNAN NÅGON VISSTE OM MIG
HAR DU KALLAT MIG VID NAMN
INNAN STORMARNA BEDARRAT
HAR JAG VILAT I DIN FAMN.

INNAN INNAN INNANFÖR
BOR DU I MITT HJÄRTA."

Jag vet inget vackrare eller skönare än att vila i en famn!
Både mänskligt och gudligt.

Det gäller att kommunicera.
När jag stod färdig på långfärdsskridskorna idag, morrade isen...
Jag stod blixtestill... lyssnade... Gode Gud tänk om vattnet kommer tillbaka - ebb och flod...
Det knakade.
Isen expanerade under ifrån och vattnet sjöng. Tryckte på.

Väntade. Försiktiga steg ut. Där är en spricka... och där är nästa...
Tar du emot mig, isen?

Våra relationer får expansionssprickor när förändringarna kommer.
Var inte rädd för sprickorna.
Det är där växtkraften finns.

Ebb.

"INNAN VÅGORNA HAR LAGT SIG
HAR DU VAGGAT MIG TILL RO
INNAN NÅGON ÖPPNAT DÖRREN
HAR DU TÄNKT VAR JAG SKALL BO.

INNAN INNAN INNANFÖR
BOR DU I MITT HJÄRTA."

Det är jobbigt att byta adress och flytta.
Men även det vet Gud...

Gud går före oss i förändringarna.
Om vi lyssnar, hör vi signalerna.
Varje beslut som följs av frid i hjärtat, är rätt.
Varje beslut som ger en känsla av gnagande oro - jag vill egentligen inte det här - bör man ompröva. I Jesu namn.

Expansions-kraft.

"INNAN LIVETS ENS HAR BÖRJAT
HAR DU BURIT DET TILL SLUT
INNAN DÖDEN SLUTIT IN MIG
HAR DU ÖPPNAT VÄGEN UT!

INNAN INNAN INNANFÖR
BOR DU I MITT HJÄRTA"

Vår kristna tro är den största som världen skådat.
Vilken fantastisk tro vi har, där livet är buret innan det ens har börjat...

Och innan döden har tagit hand om oss, har Jesus Kristus öppnat vägen ut, på en korsmärkt död, genom det svartaste mörker till det största ljus.

Känner du dig fortfarande utanför?

I kraft av ditt dop kan du påminna dig själv att Gud har dragit in dig i sin stora gemenskap.
Det beror inte på din känsla. Inte heller på din förmåga att förstå.
Sträck fram dina två tomma händer, och låt Gud fylla dem.
Du har huvudrollen i ditt eget liv.
Innanför.

Innerliga hälsningar
Helene Sturefelt