Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

torsdag 10 februari 2011

HEMMA HOS KRISTIAN

Kom och bo på Scandic Hotel

Hurra! Jag vann från slutet!
Du vet, "de sista skola bliva de första" säger Jesus.

Detta var fjärde kvällen HALV ÅTTA HEMMA HOS MIG.
Tvärs över vår båtvik bor advokat Kristian Larsson.
Det visste inte jag.

Bakom vassen ser man Kristians hustak!

Igårdagens program, när han öppnade boken som de fick, blev han alldeles tyst och stirrade på en av bilderna, men sa inget...
När vi kom hem till honom och precis höjt välkomstskålen, sa han:
- På sidan 45 är mitt hus...
(Spring och hämta boken, ni som har den)
- Va?!
Det är kapitlet som handlar om prylar contra andlighet...

Helt ovetande har jag fotograferat hans hus, där motivet egentligen var att fånga de tomma båtplatserna.
Vilket sammanträffande!

Saltö fiskrestaurant.

Kristian böjd på en mycket god förrätt, en "torskburgare" som jag nu lägger till min egen kok-konst (nåja...).

Huvudrätten - lammracks - fick ju sina ljudeffekter:
- Vad säger lammet.... Bä bä...
- Nej du, den går jag inte på! sa jag när jag läste menyn, iklädd prästskjorta "på jobbet" i Fredriksskyrkan.
Men här inne sjunger vi om ett annat lamm:

"O GUDS LAMM, SOM BORTAGER VÄRLDENS SYNDER..."

Och Helge Skoogh fick visa att han också kan sjunga gregoriansk sång!
Precis så som han sjöng upp efterrrätts-texten, så kan man sjunga långa evangelietexter.
Varför då? Jo för ett sådant sångande gör att man kan öka volymstyrkan i rösten och nå fler.

Och det har sannerligen denna program-omgången gjort!
Så många positiva kommentarer, tack tack!

O Guds lamm.

Glade Kristian sjöng en snapsvisa till bords - uj vad mycket alkohol...
Här gäller det att bara "doppa mustaschen"...

Kommer ni ihåg min bordssång?

"DU SOM MÄTTAR LITEN SPARV
VÄLSIGNAD VARE DU".


Dessa öppna planlösningar är hopplösa.
Ingenstans kan man prata ifred.
Arkitekter tänker inte på att man måste kunna spela in TV-program hemma hos sig..

Därför fick vi sitta i det tjusiga badrummet och vänta.
Och prata! Oh, vad vi pratade!
Om livet. Och döden... och livet igen.
- Kan ni vara lite tystare?
Inspelningsledaren störde oss hela tiden.

Jag försökte lura skjortan av Torbjörn:
- Kristian, sätt på värmen i bastun!
Men det gick inte... Hans "rådjurssadel" fick vi bara se på idolfotot, ha ha!

Oj, fel... vem sadel är detta??

Den obehagliga poängbedömningen gjordes i soffan sista kvällen, inte i bilen.

Mitt yrke går ut på att uppmuntra folk, inte bedöma - aldrig!
Jag ville att Bissa skulle vinna, ja jag var beredd att dela med mig om utifall att... ty det behöver hon nu när hon har flyttat till London för att vidarutbilda sig inom stylistbranschen.

Men Torbjörn var den bäste kocken, det visste vi.
Hans tävlingsinstinkt hade mjukats upp av kamratskapen.
Men visst vann han!
Så vi gratulerade honom med varma kramar.

Kristian var för härlig igår när han satt med Bissas virkade kattöron på sig!
Vilken prestigelös människa!
När kameran äntligen slocknade, då...
Då satte Kristian igång sina bästa danslåtar "Dancing in september" och all spänning släppte.
Vi dansade och skrattade och dansade lite till, med inspelningsfolket - som bara längtade hem till den egna sängen - det tror jag det!

Torbjörn och Bissa satt på altanen och analyserade...

Och när dessa måltider är uppätna, då består MÅLTIDERNAS MÅLTID - Nattvarden.
Sök upp din närmaste kyrka och deltag i det heliga mysteriet.
- För dig utgiven, för DIG utgjutet!

Spår av Jesus.

Så sätter vi spår i varandras liv... och jag tänker smula vidare i livet, gärna tillsammans med dig, bästa bloggläsare...

Knäckta nej jag menar knäckebrödiga hälsningar förstås,
- särskilt till dig Helge -vem ska nu kommentera mina upptåg?

Eder allra ödmjukaste och gladaste
Helene Sturefelt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar