TRIST ATEISM

Fjällen närmar sig.

ATEISM ÄR FÖRNUFT PÅ VILLOVÄGAR, skriver författaren Vesa Annala.
Han har varit ateist själv, men lämnat det.
Ateismen höll inte för de stora livsfrågorna. Han blev kristen.

Jag ska själv ge några glimtar till varför jag inte är ateist.
Egentligen är det enkelt, logiskt tänkande.

Tänk dig en bild där man ser en gravid kvinna som väntar tvillingar. Tänk dig att du ser hur det ena barnet frågar det andra:
- Tror du att mamma finns?

För betraktaren är svaret självklart - det är ju mamman som väntar barnen i sin mage!
Men barnen kan inte omfatta mammans existens med sina fysiska sinnen.
Hon är "för stor".
Men med sitt förstånd skulle de kunna tänka ut att hon fanns... för det borde finnas någon som gav dem livet...

Ateisten säger "Gud finns inte".
Det är lika dåraktigt som att barnen i magen skulle säga:
- Mamma finns inte.

Ateisterna missförstår sina fysiska sinnen och tror att de också kan användas till existentiella frågor.
Frågor som "meningen med livet" och "vem har gett upphov till livet" kan inte betraktas med våra kroppsliga sinnen, eftersom dessa frågor inte är kroppsliga utan andliga.

Min mamma finns visst!

En liten berättelse till, en favorit i repris:
Det lilla fiskbarnet frågar sin fiskpappa:
- Var är havet som alla talar om?
- Men kära barn, svarar fiskpappan, du simmar ju i det...

Samma sakfel upprepas här.
Fiskbarnet tror att hon ska kunna förstå hela havets väldiga mäktiga existens med sina sinnen.
Fiskpappan hjälper barnet att använda sitt förstånd till att komma till insikt att fenomenet "hav" är det som omsluter dem alla.

Likaså är det med Gud.
Gud omsluter oss alla.

Hela Bibeln är full av berättelser hur människor upplevt livet tillsammans med Gud.
Guds existens ifrågasätts aldrig, utan Bibeln fokuserar på vad som händer när människan lever i samklang med Guds vilja, alternativt går emot Guds vilja...
Det är mycket mer intressant.

Jag minns några gäster som besökte oss en gång. De var inte troende och ett intressant samtal utspann sig om årets högtider.
- Vi har inget att fira... vi bryr oss inte om de kristna högtiderna..
De såg inte glada ut.
- Vad har ni då kvar? frågade vi.
De tittade på varann.
- Maten.... ?

Kul... Spännande... Nä, det imponerade inte.
Trist att vara ateist!
Så meningslöst allt blir.
Leva, äta, dö. Adjö.

Oändligt vackert!

Gå in på Vesa och Aila Annalas hemsida och läs om deras bok "Ateism, förnuft på villovägar". http://www.palmia.se/

Ring och beställ den! 070 - 57 65 319.
Palmia-institutet för livsfrågor.

"Dina ögon såg mig, när jag ännu knappast var formad.
Alla mina dagar blev uppskrivna i din bok, de var bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, o Gud, hur stor är inte deras mångfald!

"Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är mig för hög, jag kan inte begripa den."
Psaltaren 139 vers 16 och 5.

Ikväll ber jag för dig som inte tror, för dig som inte kan eller inte vill...
Släpp krampen! Tro inte att du kan omfatta Gud.
Låt Gud vara Gud... och koncentrera dig på att vara människa...
.. en älskad människa... en Guda-älskad person!

Helene Sturefelt
- en glad kristen!