Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 8 september 2010

KRIGETS LAGAR I GT

Pistol-palm, Marinmuseet

Krig. Obehagligt.
Men vad vet vi om det i Sverige, där vi haft fred så länge? Underhållningsvåldet är det närmsta vi kommer och TV nyheternas rapportering.
Min utgångspunkt är att vi inte har någon för-förståelse av det som står i Gamla Testamentets strider.
Men våra invandrare vet bättre. De har ju flytt ifrån grymheterna.

Nu ska vi fortsätta gå på djupet med Gamla Testamentets skildringar av krig.
Vi låter Guds ord motivera sig själv. Jag använder mig av Olof Edsingers bok "Krigen i Gamla Testamentet".

Det fanns speciella lagar som reglerade krigsföringen.
Om man inte har nyckeln till förståelse, orkar man inte läsa igenom 5 Mosebok...

1. Krig i allmänhet  (5 Mos 20:1-9)
"När du drar ut i strid mot dina fiender och möter en här som är större än din egen, skall du inte bli rädd...
Ty Herren, er Gud, går med er och strider för er, han skall ge er seger.
Manskapets förmän skall tala till hären:
- Om någon har byggt ett hus men ännu inte flyttat in, skall han vända hem igen.
- Om någon har trolovat sig med en kvinna men ännu inte har äktat henne, skall han vända hem igen.
- Om någon är rädd och saknar mod, skall han vända hem igen så att hans bröder inte blir lika modlösa..."

Alltså, alla som inte ville slåss, slapp att dra ut i fält! Militärtjänstgöringen var inget tvång.
Dess storlek var underordnad det faktum att det var Herren som stred för sitt folk, inte folket som stred för Herren!
Sablar vilken pistol-harpa!

Instruktionen var olika beroende på om israeliternas krigföring var riktade mot folk "långt bort" eller mot de näraliggande folken i Kanaan.

2. Krig "långt bort" (5 Mos 20:10-15):
"När du närmar dig en stad för att anfalla den, skall du först erbjuda fred.
Om den inte vill det, skall du belägra den och hugga ned alla män i staden.
Allt byte får du behålla."

Olof Edsinger menar att kriget som sådant inte hade något egenvärde (sid 45) i det gamla Israel.
Att israeliterna krigade ibland betyder alltså inte att de var krigiska i sinnet.

Detta står i kontrast till assyrierna som hade mycket råare krigslagar där det berättas om städer som förstörs och bränns ned, med syfte att härja och utplåna.

3. Inga krigsvåldtäkter (5 Mos 21:10-14):
"När du drar ut i fält mot dina fiender skall du ta dig i akt för allt som väcker anstöt.
Om någon man har blivit oren genom att få utlösning under natten, skall han gå ut ur lägret och får inte komma tillbaka förrän han har badat".

Även renhetsföreskrifterna i 3 Mos 15:16 markerar att den soldat som hade samlag gjorde honom kultiskt oren och därmed också stridsoduglig!

Detta betyder att antalet krigsvåldtäkter begränsades från Israels sida. Ett av krigets fulaste trynen är alltså stoppade av Guds lag. 
Detta är ännu ett tecken på att dessa krig var "Guds krig" mot ondskan, inte människans krig för att utöva sin makt.
Denna slutsats är för mig så viktig att jag inte orkar skriva mer just nu.
Jag behöver själv förstå vidden av detta.

Vapenvila

Lagen om sexuell avhållsamhet ligger bakom Kung Davids försök att förmå Uria att ha samlag med sin hustru Bat-Seba, för att dölja att han varit otrogen med henne...
Om det diktade Leonard Coehen.
Han får ett eget inlägg...

Frid åt er alla.
Helene Sturefelt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar