Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 5 juni 2010

PÅ PUBEN I DUBLIN


Jag reste bort men kom hem... Vi flög över havet till Irland men det var inte "främmande land", det var som att komma hem, för mig.
Jag gillar kombinationen Gå i Kyrkan - Träffas på Puben. Det är två självklarheter. Först Gud sedan Människan. Himmelsk gemenskap och jordisk.

I Sverige har vi ett ansträngt förhållande till båda. Man skäms för att gå till gudstjänsten och alkoholen begär vi i stora lass och fyller skåpen...
I Dublin var det annorlunda. Den känslan irländarna gav mig var att den kristna tron är något man lever i  varje dag, liksom besöken på puben. Där är man inte för att supa, utan för att umgås. Visst finns det andra också men inte på samma sätt.
Vat House Pub, Dublin

En av kvällarna utspann sig ett mycket intressant samtal på puben. Vad säger katolikerna själva om kyrkans syn på sexualitet? Jag ska försöka återge några tankar.
Den unga kvinnan berättade om prästernas celibat. Katolska kyrkan har inte råd att låta prästerna gifta sig.
Jaså, varför då? Jo, kyrkan har inte råd att försörja både en fru och barn.
Men... kan inte frun arbeta själv då? - - -
Könsrollerna är hundra år efter i tid.

Efter ett tag frågade kvinnan vem vi var. Hon tappade nästan hakan när hon hörde att det var ett gäng protestantiska kyrkoarbetare... att kantorns man var hemma och såg till barnen medan hon var på resa, att prästen mitt emot var både gift men sedan frånskild... hennes värld vacklade... Är det möjligt att leva på ett annant sätt?
Javisst är det det! Åter igen, vi har mycket att lära av varann.
Samtalet fortsatte.
Ofrivilligt gravid? Anslag utanför kyrkan

Hur ser ni på det här med aborter?
Den unga kvinnan på puben berättade med låg röst att ämnet är känsligt. Många kvinnor åker över till England för att utföra aborter men kan bli arresterade om polisen misstänker vad de ska göra.
Istället återstår desperata åtgärder med skador som följd och många oönskade barn föds till världen.

Det innebär att det Liv som Katolska kyrkan vill skydda och försvara, bara förvärras genom kyrkans förbud till preventivmedel. Istället medverkar katolska kyrkan till att barn föds till misär - vi såg 12-åringar dricka på kajen - och att kvinnosynen är totalt den motsatta till den urgamla keltiska mänskosynen.

Läs affischen som jag fotograferade av ovan. Katolska kyrkan försöker ge stöd till de kvinnor som blivit "ofrivillgt gravida". Det är bra, men som sagt, frågan är Hur det stödet ska se ut. Det är ju redan försent.

Kära Katolska Kyrkan,
Ni är inte kallade att vakta folks sovrum! Jesus Kristus har inte kallat er till att vara sängkammar-securitas!
Låt var och en leva här och nu med den moderna teknik vi har. Låt var och en vara ansvarig för sitt liv inför Gud och tag inte det ansvar ifrån dem. Det är inte ni som ska utöva Domedagen.

Till sist: en fråga: Hur undervisar ni om förlåtelsen? Är det sant att era medlemmar tror att de kan synda hela natten, sedan bikta sig och vips är allt borta... och så börjar man om igen?
Var finns botgöringen? Var finns hederligheten att verkligen leva ett kristet liv?

Alltså, ni i kyrkan missbrukar människans rätt till sexualitet.... och människan svarar med att missbruka den bikt ni kan ge...
Usch vilken terrorbalans.
För det kan jag inte inte skåla, bara gråta.

Helene Sturefelt
- mitt i religionsdialogen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar