Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 2 mars 2010

MÅNGKULTURELLT



Hur mångkulturella orkar vi vara?

Samtalet om islam pågår för fullt. Det är mycket bra. Många röster låter sig höras. BLT har tagit ett bra grepp på debatten. SydÖstran försöker hänga på lite...

Jag vill kommentera några kommentarer. Cavatanus säger:

- Det mångkulturella paradigment utgår ifrån att man delar in folk i grupper. Det är dessa grupper som ska prägla det mångkulturella samhället. Det är just därför Mosa Sayed har kunnat doktorera i att implementera sharialagar i Sverige, för att han kan hänvisa till det multikulturella samhället, där folk bibehåller sin identitet och hör till en viss grupp...

Om det mångkulturella samhället inte har någon gemensam kontaktyta, då är vi inte längre Ett land. Då är vi bara en geografisk plats som ger utrymme åt olika enklaver dit folk har flytt för att rädda sig undan hemlandets extrema yttringar.
Det vinner ingen på.
Allvaret blir stort när ett land inte längre har samma lagar för alla som bor inom dess gränser. Vi Måste Vara Lika Inför den civila Lagen! Sharialagstiftning hör inte hemma här och faller utanför religionslagstiftningen.

Det är också nödvändigt att uppmuntra alla till att tala det språk där man bor. Det gäller särskilt kvinnorna som inte kommer ut i samma utsträckning som männen.

Som sagt, hur mångkulturella orkar vi vara? Mat och musik är oförargligt, men inte mänskosyn och demokratisk öppenhet.

I dagens BLT 2 mars 2010 har jag lyft fram problemet med att komma från ett klansamhälle där släkten är viktigare än individen. Det är oerhört svårt att lämna det och plötsligt bli en fristående "individ".

Och om vi vänder begreppet upp och ned - mångkulturellt kan man också kalla det samhälle där individen så till den milda grad har blivit norm ,att det gemensamma knappt finns längre... Var och en är sin egen kultur...

Med självkritisk distans konstaterar jag att våra storstäder har fler ensamhushåll än familjehushåll. Det är inget att vara stolt över.
Så, i detta ord "mångkulturell" hamnar vi i två ytterligheter där var och en är sig själv nog...
Jag vill inte ha det så!

Jag vill känna samhörighet, att vi har samma koder, samma lagstiftning, samma goda strävan för ett öppet samhälle - där vi kan se varandras ansikte.

Mångkulturell kan också stavas  s p l i t t r i n g ...

Vi lever i ett splittrat land.

På fotot ser du Stena Line. Snart åker vi till Polen, där katolska kyrkan har hållit ihop landet.
Det är också något att "blogga" om...

Samlade hälsningar
Helene Sturefelt

2 kommentarer:

  1. Jag skulle säga att mångkulturella sammhället skapar osäkerhet om "vad är det som gäller" ,även rädsla om inte alla har respekt för sina medmänniskor. Dessa är inte positiva känslor utan kan öka illamående. människorna stänger in sig i små grupper och är avvaktande, öppenhet saknas.

    SvaraRadera
  2. Hej, tack för din kommentar!
    Jag skulle önska att det fanns fler mötesplatser, fler "torg" där vi fick träffa varann och lära känna varann.
    Kyrkan, puben, caféerna kan vara sådana platser. Jag önskar att det fanns fler sådana ställen i hyreshus och villakvarter. Vart ska man ta vägen där? Träffas i tvättstugan?
    Jag efterlyser "Det Tredje Rummet"!
    HS

    SvaraRadera