Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 10 mars 2010

LARS VILKS och HUNDEN

Brädbygget NIMIS

Det mest spännande vi kunde göra som tonåringar i Höganäs, var att ta oss upp till KULLABERG och leta upp Lars Vilks förbjudna bygge... Han hade samlat in drivved från Öresund och börjat bygga, bräda efter bräda.
Ett egendomligt plankbygge klättrade upp längs bergväggen. Snett och vint, med hemliga gångar, spångar och fantasifulla vinklar. Det svajade och knakade och var mycket förbjudet.
Så får man inte göra utan bygglov. Inte med bygglov heller.

Lars Vilks gör som han vill. Han utmanar etablissemanget. Han använder sin demokratiska frihet och prövar dess gränser. Men han vill ingen något illa.
Vi behöver sådana som han.

Det gäller att inte köra fel i rondellerna. Det gäller att hålla blicken på ratten och inte i rabatten...


Vi tycker om hundar. Det gör inte alla...

Lars Vilks har utmanat muslimerna för mycket genom sin teckning av Muhammed som rondellhund.
Vet han om de religiösa koderna? Var han bara "rolig" eller visste han hur illa det är att kombinera profeten med en hund?

Å andra sidan:
Här sitter min gröna hund och solar. Vi betraktar inte hundar som orena. De är våra husdjur och arbetskamrater. De sover i våra sängar och vi ger dem mat från vårt eget bord. Muslimerna får lära sig koderna i det land som de har flyttat till. Vi ska inte dalta.

Att avbilda Muhammed som en hund skulle lika gärna kunna vara att visa: han är en familjemedlem, han är en av oss... Jag är trött på den muslimska överkänsligheten. I en dialog ska man kunna se saken från TVÅ håll, inte bara sitt eget.

Visst ska vi använda vår tryckfrihet, men inte till att retas och absolut inte till att skända det som någon håller för heligt.

Men människan ska inte heller agera domare och utmäta dödsstraff för detta. Det är att sätta sig i Guds ställe, vilket är "haram" - förbjudet.

Kör lugnt i rondellerna.
Helene Sturefelt

2 kommentarer:

  1. Hej Helene!



    Problemet med att muslimerna(vissa av dem) reagerar som de gör hade nog inte uppstått för sisådär 20 år sedan.

    FÖRE Internets uppkomst spreds det inte bilder eller texter på samma snabba sätt som idag.

    Hur de svenska eller danska muslimerna reagerar mot Vilks eller agerar mot densamme beror nog mycket på hur stor uppbackning de får och hur stark reaktionen är från deras hemländer, där ju yttrandefriheten är (som oftast?)inskränkt.

    Är det inte så att det måste komma ett sorts "påbud" från någon bland de bestämmande, högst upp i hierarkin inom den islamska religionen, om vilka åtgärder som anses korrekta? Dödsdomar, hot, misshandel, utfrysning och liknande. Eller kan varje enskild (muslim, i detta fall) ta sig "rätten" att i sin religions namn hämnas det den tycker sig orättvist ha blivit utsatt för?

    Det är skrämmande att vissa utser sig att vara både domare och bödel i samma person.

    Jag är emot generaliseringar och jag vill understryka att jag absolut inte ser varje enskild utövare av islam som en potentiell missdådare.

    De flesta är fredliga troende men dessa människor ser eller hör vi inte så mycket av.

    Det är de fanatiska som till varje pris letar fel och hädelser som oftast kommer till tals. Men är det inte så överallt: det som brukas kan även missbrukas och då får de som är fredliga, vanliga, troende och hederliga arbetande människor stå som objekt inför andras misstro och, i en förlängning, främlingsfientlighet.

    Jag håller med dig, Helene, att vi inte ska dalta. Frågan är dock hur mycket det hjälper att vi i Sverige (med statsministern i spetsen) INTE accepterar hot och våld mot de som kallas "otrogna" mot islam.

    Religionen är ju världsomspännande och det finns nog alltid de som kan tänka sig åka världen runt och utföra missdåd mot de som anses ha hädat mot profeten.



    Så är det i min skalle. Nu tog bokstäverna slu…..



    God Natt. Bra skrivet, förresten!



    Classe

    SvaraRadera
  2. Fanatsim i alla läger är grym.
    Livet är inte antingen eller.
    Det är snarare Både Och.

    Nyanserade hälsningar
    HS

    SvaraRadera