Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

fredag 1 januari 2010

NYTT ÅR - LIV ELLER DÖD?




Adjö 2009. Välkommen 2010. Vad ska det nya året innebära?
Vi ger inga nyårslöften i vår familj, men jag funderar ständigt över de val vi ställs inför. Ytterst sätt handlar det om Liv eller Död. Det jag väljer att säga och göra kan vad till hjälp för en annan människa, eller stjälp...

I november rasade ju religionsdebatten i våra lokala tidningar i Blekinge. Jag hoppas att de flyktingar jag var talesman för, skall få ett bättre år och att vi ska få en större förståelse hur viktig religionen är!
Migrationsverket har ett oerhört ansvar i de beslut de fattar. Vi är många som är kritiska till deras bedömning av situationen i Irak. De kristna har det svårt där, muslimer som har arbetat för amerikanare har det svårt, och muslimer som omvänt sig till kristendomen har det värst... "svikare, otrogna!"
Eller?
Som kristen blir jag mycket glad varje gång jag möter en människa som söker Guds Ande och som längtar efter Guds Kärlek. När vi finner Jesus Kristus, då bleknar allt annat. Jag talar utifrån min egen erfarenhet.

På fotot ser du Wämö kyrkogårdskapell. Det är en vacker vinterdag när Guds nåds solsken letade sig fram.
MOSES sa till folket:
- "SE, JAG FÖRELÄGGER DIG IDAG LIVET OCH VAD GOTT ÄR, DÖDEN OCH VAD ONT ÄR, DÅ JAG NU IDAG BEFALLER DIG ATT ÄLSKA HERREN DIN GUD, ATT VANDRA PÅ HANS VÄGAR.... " 5 Mosebok kap 30:15

Hur vet jag att jag väljer livet och inte döden? Vad finns det för kännetecken?
JOHANNES skriver i sitt 1:a brev, kap 3:11-15:
- "DETTA ÄR BUDSKAPET SOM NI HAR HÖRT FRÅN BÖRJAN: ATT VI SKALL ÄLSKA VARANDRA.
VI SKA INTE LIKNA KAIN SOM VAR DEN ONDES BARN OCH SLOG IHJÄL SIN BROR. VARFÖR SLOG HAN IHJÄL HONOM? DÄRFÖR ATT HANS GÄRNINGAR VAR  ONDA MEDAN BRODERNS VAR RÄTTFÄRDIGA.
BRÖDER, BLI INTE FÖRVÅNADE OM VÄRLDEN HATAR ER. VI VET ATT VI HAR GÅTT ÖVER FRÅN DÖDEN TILL LIVET, TY VI ÄLSKAR VÅRA BRÖDER.
DEN SOM INTE ÄLSKAR, ÄR KVAR I DÖDEN ..."

Kan vi detta nya år genomskåda vad det är som driver våra handlingar?
Är det bekvämlighet, pengar, berömmelse, medmänsklighet, värme... eller vad är det?

Varje gång jag står inför altaret, påminns jag om Guds oerhörda kärlek. Jag känner mig så liten.. men också så tacksam! Jag ber att Gud ska genomsyra mig ännu mer med sin kärlek... och tvätta bort mer av mörker och ovilja... "RENA MIG, SÅ BLIR JAG REN, HELA MIG, SÅ BLIR JAG HEL, DRAG MIG TILL DIG, SÅ FÅR MITT HJÄRTA RO!".

Kännetecknet på livet är alltså Kärleken. När vi älskar varandra - inte med romantiska känslor utan med omtänksamma handlingar - då går livet i funktion.
När vi däremot hatar varandra - då knuffar vi ut varandra i "döden" där livet tappar sin mening och ingenting vill fungera.

Vad hände med Kain, bordermördaren? Hoppas han blev straffad och strimlad och kokt och stekt och - nej vad säger jag! Var ifrån kom den hämndens fula tanke? Gud straffar inte den som gjort fel - nej! Jesus säger att Gud söker upp syndaren för att han/hon ska omvända sig. Det är förlåtelsen som räddar oss tillbaka till livet!
Men min muslimske mail-vän säger att Gud straffar för att vi ska avhålla oss från att göra det onda.
Då konstaterar jag att vi har inte samma Gud... vilket jag återkommer till i ett annat inlägg.

Kain gick iväg, men fick ett märke på sin panna. Läs i 1 Mosebok kap 4:15:
- "OCH HERREN GUD SATTE ETT TECKEN TILL SKYDD FÖR KAIN, SÅ ATT INGEN SOM MÖTTE HONOM SKULLE SLÅ IHJÄL HONOM..."
Ingen vet vad det var för ett märke. Som kristen vill jag gärna tro att det var ett kors.
Ty det är i korsets tecken - kärlekens tecken - vi får skydd och skall segra.

Så när jag ligger där en gång, i jorden på kyrkogården, då hoppas jag att Guds nåds solsken ska lysa ända ned... (ta det inte bokstavligt!) och att mina fel och brister må vara förlåtna... och att allt det som jag försökte göra av kärlek ska vara bestående.

"Gud är större än vårt hjärta, och förstår allt". 1 Joh 3:20

Eder tillgivna,  Helene Sturefelt
länk: radiogudstjänsten 1 januari från Fiskebäcks missionskyrka. sr.se/P1

7 kommentarer:

  1. Vi vill tacka dig Helene för att du har tagit upp debatten Religionsdialog. Om du bara visste hur många som har väntat på detta. När jag berättar vad du skriver i din logg för mina kollegor så berömmer de dig. Hade du ställt dig på tex torget, du anar inte hur många som hade ställt sig bakom dig. Vi har länge väntat på någon som vågar ta upp denna dialog och som vågar ifrågasätta. Önskar det fanns fler som dig, du är en stor inspirationskälla för oss yngre. Jag har även muslinska vänner som ställer sig bakom din dialog. Äntligen kommer debatten igång och alla kan lämna sina åsikter och vi kan alla lära oss av varandra.
    Tack Helene!

    SvaraRadera
  2. Underbart!
    När vi ifrågasätter ska vi komma ihåg att det är inte detsamma som att kritisera...
    Frågor hjälper oss växa. Tvivla kan man göra utan att vara aggressiv.
    Ja vi skulle ställa oss på torget och sända en tanke till den danske tecknaren... i den demokratiska frihetens namn!
    Helene

    SvaraRadera
  3. Hej! en jätte bra blogg faktiskt!
    jag är en starkt troende muslim och kan svara på allting.

    men jag skulle fråga en sak,

    DU SKREV I INLÄGGET:
    ''Gud straffar inte den som gjort fel - nej! Jesus säger att Gud söker upp syndaren för att han/hon ska omvända sig. Det är förlåtelsen som räddar oss tillbaka till livet!''

    Men vadå,om GUD inte ger dig ett straff så kommer du aldrig förstå var gränsen står?
    då kan du göra vadsomhelst och sen kan du säga förlåt och du är förlåten?
    det är ju fel? det måste gå en gräns någonstans?

    Ni säger ju att döden är det största straffet,vadå vi alla människor kommer ju ändå dö någon gång i livet?

    och tänk ifall en kristen människa är helt ''ren'' och inte har begått synder,vadå kommer den att leva i 500 år eller? den kommer ju inte fortsätta leva bara för att den människan inte har begått en synd?
    , ska man vänta till den begår ett jätte stort synd och sen ska den dö ?
    jag förstår helt enkelt inte
    Döden inträffar ÄNDÅ och så är det liksom bara menat att vara.
    ALLA MÄNNISKOR KOMMER ATT DÖ NÅGON GÅNG !
    eller hur?

    SvaraRadera
  4. jag tror inte att straff hjälper, själv har jag varit med om en alvarlig olycka för ett par dagar sedan där jag gjorde ett dumdristigt beslut, jag insåg då själv att jag gjorde fel, så t ex om min mamma hade slagit mej när jag kom hem igen och berättade om vad jag hade varit med om, så hade allt blivit värre.

    vad jag menar är att för starka straff hindrar folk från att vara ärliga. Om jag visste att min mamma skulle slå mej efter varje misstag jag begick så skulle jag göra allt för att dölja det jag begått.

    SvaraRadera
  5. Hej Du anonyme muslim! Har du en signatur blir det lättare att prata med dig. TACK för att Du skrev! Bra synpunkter!
    Frågan är om straff driver människan till goda handlingar... Det finns en starkare drivkraft och det är kärleken.
    Döden är inte den kroppsliga utan den andliga döden som hotar oss.
    Kära Du, det finns inga syndfria människor...
    Jag skriver ett helt nytt blogginlägg om detta. Se rubriken HOT OCH STRAFF.
    Vänligen, Helene

    SvaraRadera
  6. Till TMH: jag känner igen det du skriver. Straff hindrar relationen. Man blir bara ännu argare och gör ännu värre saker.
    Guds beskydd över dig!
    Helene

    SvaraRadera
  7. Ja, alla människor dör. Frågan är hur vi lever. Och hur vi dör. Och hur död man kan vara... Läs gärna det inlägg som heter RÄDDNING FRÅN DÖDEN.
    Helene

    SvaraRadera