LUNDS DOMKYRKA

Här om dagen besökte jag Lund. Domkyrkan är en plats där avgörande händelser i mitt liv har ägt rum: prästvigningen 1989 och dop 1994 av ett av barnen - minns fortfarande känslan när "morfar" bad förbön för alla sina barnbarn...

Parkering endast 1 timme? Nej, det räcker inte! Här vill man stanna! Länge. Utan avgift, tack.

En pilgrim är en människa som inser att man är på väg mellan de två punkterna vaggan och graven - och sen över På Andra Sidan. Det går inte att bli alltför bofast här på jorden. Det finns ett annat hemland "ovan där".

Här finns likheter med muslimerna. Deras vallfärd till Kabastenen i Mecka ska jag ta reda på mer om.

Jerusalem är vårt stora pilgrimsmål på jorden - även om det inte är påbjudet - men även andra lokala kyrkor är heliga platser, som bär Guds närvaro.

Det är fantastiskt att tänka hur pilgrimsrörelsen i Sverige har vuxit. På bara tio år har antalet pilgrimsleder ökat markant. Och det är inte bara "promenadstråk" , det är vandring i bön och efteranke som ger den djupa dimensionen. Brinnande medarbetare i Vadstena har åkt runt och inspirerat. Nu är Lunds Domkyrka tydligt sammanbunden med den stora pilgrimsleden mellan Santiago de Compostela i söder till Nidaros i norr, med Heliga Birgittas Klosterkyrka i Vadstena som en mittpunkt.

Tänk, hon gick, till fots...

Jag tog tåget.

Men längtan att vandra finns där långt inom mig. Liksom behovet att besöka platser som är genomsyrade av Guds ande och bön. Jag gick in i Domkyrkan, lade mina händer i dopfunten och bad om beskydd över alla de barn och ungdomar jag har runtomkring mig... mina och andras.

Tände böneljus för de muslimer som börjar bli mina vänner, via mail eller alldeles konkret i Kungsmarken. Ber för Afet som fått negativt besked om uppehållstillstånd... Gud, hjälp!! Att vara konvertit i Azerbadjan är nästan omöjligt. Istället för att bli rasande arg på dem som handlägger ärendena på Migrationsverket försöker jag be för dem... ber om en fördjupad insikt i vad religionen verkligen betyder.

När gick över Lunds gator försökte jag för min inre blick se de 27 (!) kyrkor som en gång fanns i staden på 1200-talet. Det var S:t Botulfs kyrka, S:t Mikael, S:ta Maria Magle, S:t Peter....

Vart går nutidsmänniskan med sin andliga längtan idag? På cafeér? På SPA? Yoga?

Många åker till österlandet för att komma hem och upptäcka att det fanns på nära håll...

Tänk om vi ses på pilgrimsvägen i sommar? Gå in och kolla http://www.pilgrimsvagen.se/

På-Gående Hälsningar

Helene Sturefelt, skid-grim ; )